Ensamhet, sexuellt utnyttjande, självskadebeteende, självmordstankar och våld. Det är några av ämnena som kommer upp i tjejjourens chatt. Eller någon som kanske bara vill få prata av sig med någon som lyssnar efter en dålig dag.
– I chatten kan man skriva om vad som helst och få stöd, kanske om vart man kan vända sig och hur man kan gå vidare. Vi lägger aldrig någon värdering i vad man skriver om, säger Madelene Eriksson, som i tre år jobbat ideellt för tjejjouren och som tydligt ser att stödet behövs.
Två dagar i veckan har tjejjouren i Katrineholm sin chatt öppen och jourtjejerna är aldrig sysslolösa.
– Många unga mår dåligt. Det är mycket stress och press kring hur många tjejer upplever att de måste vara. Många hör av sig om utseende, säger Madelene Eriksson och förklarar att normer tynger.
[fakta nr="1"]
Svaren och stödet från tjejjouren är fria från dömande, fria från förutfattade meningar och ska präglas av normfrihet. Allt för att peppa den som hör av sig, som är en ung person som identifierar sig som tjej.
– Jag hoppas att svaren ska hjälpa den stödsökande att komma framåt och må bättre, säger hon och förklarar att den som hör av sig alltid är anonym.
– Vi frågar aldrig efter personuppgifter. Det är bra och gör att man kanske vågar prata och berätta om saker som man inte vågar eller säga öga mot öga.
Här uppmuntras också den som utsatts att våga polisanmäla, eller gå vidare till kurator eller mer specialiserade stödlinjer.
– Innan jag började på tjejjouren visste jag inte att våldet är så brett som det är och att det även riktas i så stor bredd mot unga tjejer. Många frågor handlar om sex och om samtycke, att man är rädd och inte vågar säga emot.
[fakta nr="2"]
Genom #metoo upplever Madelene Eriksson att fler unga tjejer fått styrka och mod att berätta och agera. Hon tror på en ljusning.
– Kanske är vi på rätt väg. Många lyfter frågorna nu och kämpar. Sen måste vi alltid göra mer. Vi måste våga prata om det som inte är okej.
Tjejjouren i Katrineholm jobbar nu med ett projekt om samtycke, sprider information i skolor. Det tror Madelene Eriksson är en bra väg. Och så behövs fler ställen där unga kan hänga och få prata, platser för goda möten. Och hon uppmuntrar vuxna att våga prata om de här ämnena med barn.
Madelene Eriksson efterlyser också fler som engagerar sig i till exempel tjejjouren och hon poängterar att den som ger stöd inte själv behöver ha varit utsatt. Den som är intresserad rekommenderar hon att gå den studiecirkel som kvinno- och tjejjouren Miranda håller i och som är grunden för alla som vill engagera sig eller få mer kunskap.
– Du behöver vara trygg i dig själv och inte ha för mycket obearbetat i din ryggsäck som kan komma upp och överföras till den stödsökande, säger hon vad som krävs av en jourtjej och menar att det är många tunga samtal.
Men det hon får tillbaka när hon ger av sin tid gör det värt det: att få en ung tjej att må bättre.
[fakta nr="3"]