Det börjar bli tid för en enad front
Här finns redan gemensamma drag. På flera områden är man redan överens, om försvaret och om satsningar på forskning och utveckling. Men framför allt finns här ett tydligt fokus att skapa jobb och öka sysselsättningen, inte bara justera det statistiska måttet på arbetslösheten.
Däri ligger den verkliga styrkan i Alliansens budskap. Det ska löna sig att arbeta. Och inte bara det. Kampen mot marginaleffekterna är lika viktig. Ett samhälle där det inte lönar sig att jobba lite till, förlorar avgörande drivkrafter.
Det finns relativt stor enighet inom Alliansen för de förslag som kostar. Men det är det mer ont om den varan när det handlar om hur åtgärderna ska finansieras. Exempelvis via ersättningsnivåerna i socialförsäkringarna eller antalet karensdagar. En ytterligare karensdag, som centerpartiet numera också kan tänka sig, gör det visserligen dyrare att få influensa, men minskar också pressen på hur mycket man behöver förändra ersättningsnivåerna. Moderaterna vill spara mest, folkpartiet minst. Det är en budgivning som behöver sluta i en gemensam ståndpunkt.
Samtidigt är kraven på enighet inte absoluta, det är fyra olika partier. Men från och med nu kommer förväntningarna på gemensamma insatserna att höjas. Inte bara som en följd av medietrycket utan som en naturlig del av kommunikationen med väljarna. Opinionssiffrorna visar att väljarna vill höra mer.
Den här gången kom ett gemensamt förslag på så kallade nystartsjobb, åtgärder för att göra det lättare för människor som kämpar för att få inträde eller återinträde på arbetsmarknaden. Det är Allianspolitik i rätt riktning.
På vänstersidan satsar socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet främst på att fördela skattemedel från stat till kommuner och landsting i hopp om att skapa jobb i vård, skola och omsorg.
När Alliansen säger sitt handlar det framförallt om sänkta arbetsgivaravgifter för att stimulera nyanställningar i alla företag, privata men också offentliga.
Så jobbar vi med nyheter