Diktaturerna ska granskas i rampljuset

I dag sprider sig glittret i regimen vid Kaspiska havet. Schlagervinnaren Loreen, den så kallade generalen Christer Björkman och tillhörande festivalfölje landar Azerbajdzjan och huvudstaden Baku. Nu börjar genrepen inför Eurovisionfinalen, som drar igång om precis en vecka.
Det politiska och humanitära läget i Azerbajdzjan är allvarligt. Grundläggande demokratiideal och mänskliga rättigheter kränks enligt rapporter från FN, EU och Sveriges regering. Azerbajdzjan ligger på plats 143 av 182 på listan över världens minst korrupta länder, och på plats 162 av 179 på Reportrar utan gränsers pressfrihetsranking. De senaste åren har president Ilham Alijev utökat sin makt, oliktänkande torteras och journalister fängslas.
Åsikterna har gått i sär om hur SVT och schlagerteamet ska förhålla sig till årets eurovisionsfinal. Bör den bojkottas helt för att visa att Sverige inte ger stöd åt diktaturer? Eller bör Loreen åka dit – och ska i så fall kulturjournalisterna även rapportera om det politiska läget?
Folket i Azerbajdzjan förtjänar demokratiska levnadsvillkor och tortyren av politiska motståndare måste upphöra. Journalisters situation måste förbättras och korruptionen inom statsapparaten bör bekämpas.
Från omvärldens sida är inkludering och granskning i stället för utfrysning nyckeln. För att arrangera schlagerfinalen finns inga demokratikrav. Utfrysning riskerar att skapa misstro hos den azerbajdzjanska regimen, och de i dag relativt goda diplomatiska relationerna kan skadas.
Att ljuset riktas mot Azerbajdzjan är ett gratistillfälle att granska landet och sprida kunskap till den demokratiska världen. Hur många svenskar vet överhuvudtaget var Azerbajdzjan ligger, eller att miljön och människors hälsa fortfarande skadas av kemikalieutsläpp från Sovjettiden?
Diskussionerna kring utfrysning var desamma inför OS i Kina 2008. Arrangörerna slet som djur för att visa upp en välpolerad yta, men mediebilden blev som bekant den motsatta. Av samma anledning bör inte heller sommarens fotbolls-VM flyttas utanför Ukrainas gränser.
Granskning leder inte nödvändigtvis i en demokratisk riktning. Men det kan få politiker, regeringar och världssamfundet att vakna.
Lobbygrupper kan sätta mer press på EU att utveckla sin så kallade grannskapspolitik i öst. Hittills har reformarbetet gått långsamt. Men Bryssels lobbyister är mäktiga, och här har de en viktig roll att spela.