Dödsrisk vid kranskärlsbehandling
Den nyaste behandlingen vid förträngningar i hjärtats kranskärl innebär en ökad dödsrisk. I Sörmland har metoden använts mer än i andra landsting, men nu blir hjärtläkarna i Eskilstuna försiktigare.
På hjärtläkarnas vårmöte i år presenterades fakta som tyder på att det finns en liten ökad risk för hjärtinfarkt, då läkemedelsstenten används, säger Anders Stjerna, överläkare och sektionschef på hjärtsektionen vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna.
På Mälarsjukhuset görs cirka 500 ballongvidgningar per år. Vårt län tillhör de flitigaste användarna av den nya metoden. Här fick 80 procent av patienterna de nyare impregnerade näten fram till i maj i år.
Vi drog ned användningen av metoden när vi fick vetskap om riskerna. Nu används den på patienter med förträngningar i små kärl. I stora kärl använder vi de äldre metallnäten. Vi kommer nog använda den nya metoden på 60 procent av patienterna under tredje kvartalet i år, säger han.
Han menar att risken för hjärtinfarkt är mycket liten, mindre än en procent. Den ska ställas mot riskerna med den äldre metoden.
Ungefär var tionde patient som behandlas med metallnät får återfall. De får ont igen, och behandlingen måste göras om, säger han.
Som valet mellan pest eller kolera, kan tyckas. Men återfallen som den äldre metoden kan ge innebär inte någon dödsrisk.
Är det något patienterna får veta?
Nej, vi har inte diskuterat behandlingsmetoderna med dem. Risker, och för- och nackdelar med metoder, är vi läkare till för att bedöma. Om patienten ska kunna vara med och besluta krävs att de är läkarutbildade, säger han.
Nu kommer flera höra av sig, tror han. Därför förbereder sig Mälarsjukhuset på att ge information till oroliga.
Men vad ska den göra som redan behandlats?
Ingenting. Men får man ont i bröstet ska man uppsöka sjukhus, säger Anders Stjerna.
Så jobbar vi med nyheter