På tisdagskvällen den 21 februari ringde Börje Arvidsson från remautologen på Mälarsjukhuset till hustrun Kersti i Nyköping.
– Börje hade varit inlagd en vecka och berättade att han skulle få åka hem efter lunch på onsdagen. Han skulle höra av sig när taxin var på väg, berättar Kersti Arvidsson.
76-årige Börje hade levt med diagnosen SLE sedan 2012. Det är en sjukdom som gör att immunförsvaret angriper den egna kroppen. Någon bot finns inte men sjukdomen går att lindra. Behandlingen finns dock inte i Nyköping utan enbart på Mälarsjukhuset. Det kortison han hade fått under flera år hade inte längre önskad effekt och i Börjes fall återstod behandling med cytostatika. Utredningen i Eskilstuna visade dock att hans värden var för höga och i väntan på bättre värden skulle Börje få vara hemma.
Den planerade hemtransporten från Mälarsjukhuset till bostaden i Nyköping, en beviljad sjuktransport, skulle ha kostat Börje 100 kronor. Men så blev det inte. Under natten drabbades Börje av två hjärtstopp.
– Det sista tog hans liv, berättar Kersti, som parallellt med sorgen reagerat starkt på efterspelet.
Det började med att en läkare på Mälarsjukhuset ringde och frågade om Kersti ville komma till Eskilstuna och ta ett sista farväl av Börje.
– Det var snöstorm, ett riktigt oväder och i radion rapporterades det om halka och flera avåkningar på 53:an. Jag tror inte att jag hade varit en bra chaufför den där dagen. Så jag frågade när Börjes kropp skulle komma hem till Nyköping. Svaret var att landstinget inte ansvarade för det. Jag fick vända mig till en begravningsbyrå, berättar Kersti.
Svaret kom som en överraskning för Börjes efterlevande, men ligger helt i linje med landstingets policy. Transporten, eller bårhämtningen som den benämns, kostade Börje Arvidssons dödsbo 3500 kronor. Men hade Börje vårdats och avlidit på ett sjukhus i exempelvis Uppsala, Örebro eller Linköping så hade landstinget stått för bårhämtningen.
– Var är logiken? På Nyköpings lasarett finns ingen avdelning för reumatiska sjukdomar så för att få behandling och vård för sin sjukdom var Börje tvungen att åka till Eskilstuna. Om han levt hade det kostat 100 kronor att få hem honom, som död var priset 3500. Jag är ledsen, arg och besviken på reglerna. Alla vill väl ha hem sina anhöriga så det kan inte bara vara jag som är drabbad, säger Kersti Arvidsson.
Mikael Haddon, vd på begravningsbyrån Fondkistan i Nyköping, bekräftar Kerstis uppgifter.
– Det händer ganska ofta att vi får åka till andra landsting och hämta avlidna, och då är det landstinget som betalar. Är det däremot transport inom länet så är det dödsboet som betalar, säger Mikael Haddon.
Är det logiskt?
– Jag tycker att det är jättekonstigt och jag förstår inte landstingets resonemang. Jag vet bara att vi måste få betalt för de transporter vi gör, säger han.
Landstingsstyrelsens förste vice ordförande Mattias Claesson (C) tycker att det är bra att frågan blir belyst.
– Jag har försökt att sätta mig in i saken och så vitt jag förstår så har vi inte gjort något formellt fel. Enligt föreskrifterna kan man dock göra egna överenskommelser, och det finns vissa kommuner i landet som står för transportkostnaden. Vi behöver därför ta en diskussion med Sörmlandskommunerna och jag kan utlova en översyn. Landstingsdirektören får i uppdrag att se över rutinerna och återrapportera, säger han.