Nyköpings högstadium har under flera år kämpat med skolbetyg som ligger under riksgenomsnittet. Senaste statistiken från skolverket är inget undantag.
Av niorna som gick ut i våras saknar var fjärde elev behörighet till gymnasiet, 24 procent. Det är dock en förbättring från läsåret innan med fyra procentenheter. När Skolverket plockar bort nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund så blir statistiken inte roligare. På tre år har antalet elever som saknar behörighet ökat från 12 procent till 17 procent. Elever som kommit till Sverige under de senaste fyra åren räknas som nyinvandrade och elever med okänd bakgrund räknas de som inte är folkbokförda.
– I den siffran 17 procent ryms ett stort antal elever med utländsk bakgrund. Det är den största utmaningen för Nyköping och för den svenska skolan som helhet. Att möte elever med ett annat modersmål en svenska, säger utbildningschef för högstadiet Henrik Eriksson.
Och skillnaderna är stora. Av de 77 nior som är födda utomlands och gick ut i våras är bara 44 procent behöriga till gymnasiet, att jämföra med ett riksgenomsnitt på 58 procent.
Barn- och utbildningsnämndens ordförande Kent Pettersson (S) är inne på samma linje men har inga svar på varför det ser ut på det sättet. Han vill att nämnden ska jobba djupare med siffrorna först.
– Skolan har tappat där och vi har blivit sämre på att ge dem den utbildning de ska ha. Det får nämnden granska noggrannare, säger han.
Men även om behörighetssiffrorna ser dystra ut finns ett litet glädjeämne. Meritvärdena generellt har ökat något, från 193 till 205, även om de också ligger en bra bit under riksgenomsnittet.
– Jag vill inte göra någon större poäng av att betygen går upp eller ner lite. Man får se längre trender, säger Kent Pettersson.
Utbildningschef Henrik Eriksson vill i alla fall glädjas åt att meritvärdena för svenskfödda elever för läsåret 2016/17 ligger på nästan 228 poäng, att jämföra med ett riksgenomsnitt på 238. Speciellt med avseende på hur statistiken har förändrats sedan de fyra skolorna slog ihop.
– Då ligger vi ett tjugotal meritvärdespoäng över för elever med svensk bakgrund i dag. Så Nyköpings högstadium har betytt oerhört mycket för gruppen med svensk bakgrund, säger han.
Hur ser du på gruppen med utländsk bakgrund?
– Det är en oerhörd utsatt situation att under de här tre åren, som högstadiet innebär, att ta emot och kvalitativt omsätta de elevernas förutsättningar i svenska betygsresultat.
Henrik Eriksson tror, trots de svaga siffrorna, att förutsättningarna är bättre för elever med utländsk bakgrund i den nya skolan än den gamla.