I november genomförde tidningen en granskning av landstingets och länets kommuners kommunikationsenheter, som vuxit kraftigt de senaste åren. I bara lönekostnader kostar kommunerna och landstingets kommunikationsenheter minst 62 miljoner kronor i år och sysselsätter över etthundra personer. Professorer och statsvetare anser att kommunikatörerna i många fall ägnar sig åt politisk propaganda - åt de styrande - vilket även lokala politiker höll med om.
Många läsare reagerade över hur kommunikationsenheterna vuxit och hur de används och Moderaterna i landstinget krävde en översyn av kommunikationsenheten.
– Syftet är att höja förtroendet för landstinget. Det landstinget kommunicerar ut ska vara öppet och transparant och ha tydlig avsändare, säger Magnus Leivik.
Han har tidigare påpekat att landstinget i sitt sätt att kommunicera många gånger haft en politisk agenda.
► Läs mer:Drygt 62 miljoner av sörmlänningarnas skattepengar läggs på kommunikation
Landstingsstyrelsens ordförande Monica Johansson (S) gav gehör för Moderaternas synpunkt om en översyn av kommunikationspolicyn.
– Vi behöver också se över alla våra styrande dokument inför regionbildningen. Det här ligger i linje med de diskussioner vi haft, säger Monica Johansson.
Landstinget har även beslutat att avveckla en del av sin kommunikationsverksamhet. Det rör taltidningen, som ska avvecklas under nästa år. Anledningen är allt färre prenumeranter, höga produktionskostnader och ett större utbud av alternativa tekniska lösningar för synskadade.
Landstinget uppger att man i dag har 131 prenumeranter.
Taltidningen har funnits sedan 1964 och haft som flest 300 prenumeranter.
Tillsammans med intresseorganisationer och länets kommuner ska landstinget arbeta för ett alternativ till taltidning.