Det finns en gemensam nämnare för 1960-talets investeringsiver och 2010-talets missmatchade arbetsmarknad. Det behövs arbetskraftsinvandring för att täcka upp personalbehoven – men i dag finns bristen inte på verksatsgolven utan i sjukhuskorridorerna. Behovet i Sörmland och övriga riket är akut. Bara i Nyköping saknas 18 sjuksköterskor och lasarettet har dragit ner på vårdplatser på grund av personalbrist (SN 12/11).
Om för få svenskar vill bli sjuksköterskor och det samtidigt finns många arbetslösa dito i Europas krisländer, verkar det vara en god idé att ta hit utländsk kompetens. Nu letar Landstinget Sörmland personal i Grekland, Spanien och Italien och tydligen har man fått napp, skrev SN i går.
Det låter som ett praktexempel på EU:s fria rörlighet av människor. Det är smidigt att flytta och börja arbeta för att tillgång ska matcha efterfrågan. Människor och kulturer från hela kontinenten blandas. Men bästa metoden för att tackla personalbristen är högre löner, tyckte ungefär 70 procent av dem som i går kväll svarat på en enkät på SN:s hemsida. Sköterskorna själva efterlyser förutom lönelyft bättre karriärmöjligheter.
På sikt är det troligtvis utbildning som kan lösa personalproblemet. Kompetenshöjning leder till karriärmöjligheter, lönespridning och ökad konkurrens. Därför är det glädjande att landstinget nu höjer den så kallade studielönen och ger 17 000 kronor i månadsbidrag till den sköterska som specialistutbildar sig. Facken skulle därtill göra klokt i att få in fler män i sköterskekåren eftersom det finns ett osvikligt samband mellan låga löner och kvinnodominans.
För att lösa den akuta sköterskebristen finns lösningen bland Italiens arbetslösa infermiere och kollegorna på kontinenten.