Trosa RS är en av många föreningar i vårt avlånga land som ordnar ridläger under några veckor varje år. Sju totalt närmare bestämt. Fem för vuxna och sju för barn och ungdomar.
– Det är samma antal som förra året. Vi har valt att dela de vuxna och de yngre ryttarna åt så det blir kvällskurser för de vuxna och dagkurser för de yngre, berättar Disa Johannesson, ridskolechef i Trosa RS.
Vecka 26, 28 och 31 är det ridläger med övernattning. Det kanske mest roliga läger man kan vara med om.
– Sena nätter och mycket godis, säger Disa och minns tillbaka till sina läger på Gotland när hon var yngre.
– Det är kanske inte så att man lär sig så mycket på sådana här läger, eller jo, det är klart att man lär sig saker, men det är så mycket mer än så. Det är mycket ridning, mycket gemenskap.
Hon påpekar också att instruktörerna på de olika ridlägren försöker hitta på saker med hästarna som man inte brukar göra under lektionstid, som barbackahoppning, gymkhana (lekar till häst) och uteritter till sjön.
Ifjol fick föreningen pengar från Trosa kommun, som i sin tur fått dem från annat håll, för att ordna prova-på-dagar för de ungdomar som inte hade råd att gå en kurs på ridskolan. I år har föreningen fått bidrag från Socialstyrelsen.
– Så vi kommer att arrangera två prova-på-läger vecka 28. Det blir en grupp med barn som är mellan 6 och 10 år gamla och en för de mellan 11 och 15. Totalt 20 ungdomar ska få prova på det här.
När Extra pratar med ridskolechefen finns det inte många platser kvar vare sig i prova-på lägren eller i de andra.
– Det finns ett par platser kvar i övernattningslägret vecka 26 och minidagslägret vecka 32, annars är allt uppbokat. Platserna brukar gå åt fort. Den äldsta deltagaren är född i början av 1940-talet och den yngst är sex.
Och det är flest tjejer, eller hur?
– Ja, det är några killar som anmält sig till prova-på och ett par till det vanliga lägret, säger Disa.
Ellinor Boije är en av instruktörerna under lägersommaren i Trosa, men har själv inte så stor lägererfarenhet.
– Jag har bara varit på ett när jag var yngre. Jag och en av mina bästa kompisar åkte. Jag minns inte var det var, men det var häst 24 timmar per dygn, säger hon.
Och det är det som är så fantastiskt med ridläger.