Ekonomi i botten kan stoppa vallöften
En vecka efter valet trycker kommunchefen på larmknappen. Gnestas ekonomi är på väg i botten. Ett faktum som Gnestaborna inte hade en aning om när de gick till valurnorna. Nu har folket röstat och någon möjlighet till omval finns inte.
Vänsterpartiet, socialdemokraterna och miljöpartiet lovade en återgång till SL-taxan på pendeltåget. Det innebär att Gnestatillägget ska bort. Det skulle betyda 2,5 miljoner kronor i ytterligare kostnader för kommunen.
Flera partier ville förbättra barnomsorg och skola. Löften gavs om en skola i Laxne vilket gjorde Laxneborna glada. En vecka senare verkar inte löftena vara lika bergsäkra längre.
Varken politiker i opposition, politiker i majoritet eller medier har uppmärksammat det svåra ekonomiska läget före valet. Folket har lagt sin röst i tron att Gnesta går en ljus framtid till mötes.
I den svenska vallagen finns regler för omval till riksdagen. Men omval till kommun och landsting saknar stöd i lagen och är därför inte möjlig.
Varför har inte den ekonomiska krisen i Gnesta uppmärksammats före valet?
Vi i socialdemokraterna försökte. Vi delade ut flygblad om nästa års väntade underskott. Ingen begrep allvaret i situationen. När vi tog upp det med majoriteten frågade de vad vi hade för förslag själva. Det är svårt att ta fram ett förslag utan att veta vad som ligger bakom kostnadsökningarna, säger oppositionsråd Gert Nilsson (s).
Då lät ni problemen bero?
Det var ett politiskt ställningstagande. Vi diskuterade det i partiet och kom fram till att vi skulle få en debatt som vi inte tjänade på, säger Gert Nilsson.
Gnestaborna fick alltså inte veta något för att ni inte ville debattera problemet?
Vi försökte med flygbladen men det var ingen som begrep allvaret, säger Gert Nilsson.
Kommunalrådet Åke Nilsson (m) leder i kraft av kommunstyrelsens ordförande, den majoritet som styrt Gnesta sedan valet 1998.
Har väljarna gjort sitt val i tron att ekonomin i Gnesta är bättre än den är i verkligheten?
Jag har inte tänkt på det. Majoriteten hade krav på nämnderna att få ekonomin i balans redan tidigare. De lydde inte kraven, säger Åke Nilsson.
Borde inte politikerna upplyst väljarna om läget före valet?
De siffror som kom i juli var grundade i nämndernas önskningar för nästa år. De ville ha för mycket pengar och fick order att tänka om. Vi i majoriteten avvaktade delårsrapporten som visar hur det egentliga ekonomiska läget är. Den kom efter valet och jag visste inte före valet att det var så här illa.
Tar majoriteten det politiska ansvaret för ekonomin?
Nu tar vi ansvar och lägger upp problemen på bordet. Vi hade inte de rätta förutsättningarna före valet, säger Åke Nilsson.
Så jobbar vi med nyheter