Elevers läsförståelse tillbaka till toppen

Svenska fjärdeklassare har vart femte år sedan 2001 testats i läsförståelse, i en internationell jämförande studie, Pirls. Från att ha varit bäst i klassen 2001 har resultaten försämrats för varje gång, fram tills nu.

I den nya rapporten, som släpptes under tisdagen, är det ett tydligt trendbrott. Eleverna är tillbaka på nästan samma nivå som vid starten och tillhör nu toppskiktet igen, 16 poäng över genomsnittet i EU- och OECD-länderna. Glädjande nog är det en förbättring för nästan alla elevgrupper. Pojkar, flickor och elever med olika socioekonomisk bakgrund har en högre genomsnittspoäng i jämförelse med 2011.

På Dammlötskolan i Runtuna jobbar svensklärare Elisabet Nordin. Hon tror att lärarnas eget intresse för att läsa och skriva spelar stor roll för en framgångsrik studiemiljö.

– Att läsa högt ur böcker och inspirera barnen. Det egna engagemanget är viktigt, säger hon.

Hon vill även lyfta fram satsningen på läslyftet, även om det inte varit revolutionerande för henne.

– Att det pratas om problemet och att det satsas på det har gjort sitt, säger hon.

I övrigt är hon en stark förespråkare för ett reflekterande arbetssätt, att eleverna behöver sätta ord på vad de läst, gärna inför hela klassen. Men även att de skriver loggar och hittar på egna historier.

– Läsa och skriva går hand i hand. Att skriva egna texter ökar läsförmågan, resonerar hon.

Samtidigt ägnar elever mindre tid åt läsning på fritiden nu i jämförelse med 2011, enligt Pirls-rapporten. Eleverna tycker dessutom mindre om att läsa nu i jämförelse med toppnoteringen 2001.

Aya Göransson Busuladzic går i årskurs tre på Dammlötsolan i Runtuna. Hon upplever inte att läsning är svårt för henne och läser en del på fritid.

– Jag bara läser och förstår, säger hon.

Men så är hon också disciplinerad när det kommer till läsning. Den bok som för tillfället används i undervisningen för att förbättra hennes läsförmåga och på köpet geografikunskaper "Pojken och tigern" gillar hon inte.

– Just den här boken är inte så spännande. Jag läser den för att jag måste, annars hade jag inte läst den, säger Aya.

Hon föredrar spännande skräckböcker som hon hittar i bokbussen.

– Jag har hittat tre bra böcker, säger hon.

När SN gör en mycket ovetenskaplig läsundersökning, bland fyra elever i klassen, så framgår det att eleverna även läser i mobilen. Men det verkar vara begränsat till snapchatmeddelanden och förklaringar till vad nästa potentiella Youtubevideo handlar om.

Utöver det läser eleverna mest på lektionstid och för att läraren bestämt så. Eller när ambitiösa föräldrar plockar fram en bok och tycker att det är passande med några sidors läsning innan nattlampan släcks.