Det är tisdag eftermiddag, ett och ett halvt dygn kvar till premiärinspelningen av Kulturstudion och Ella Petersson har just blivit av med en av sina gäster. Hon är rätt desperat.
– Tommy Körberg har lämnat återbud. Jag satt precis i krismöte och försökte komma på vem vi ska försöka ringa in med 36 timmars varsel. Det känns lite stressigt nu. Men om det är något jag lärt mig under åren på radion är det att allt löser sig. Det blir ett program till sist.
Som programledare och producent på Sveriges Radio har Ella Petersson många gånger fått improvisera i sista stund för att få ihop en sändning. Men när hon i kväll gör debut som programledare för SVT:s nya Kulturstudion befinner hon sig dessutom i en helt ny miljö – tv-studion.
– Jag kan halva jobbet – att skriva bra manus och prata med människor. Men det som är helt nytt är det här med att titta in i rätt tv-kamera och att ha en massa smink på sig.
Det tog lite tid att lära sig hitta i SVT:s korridorer, men numera kryssar Ella Petersson sig vant fram genom labyrinten av vita väggar, blå dörrar och röda skyltar med orden "sändning". Målet är studio 21, tv-husets minsta, där den nya röda inredningen med gulddraperier är tänkt att signalera fest och lördag.
– Vi ville ha en varm stämning utan att det blir för kulturmurrigt. Och den här lilla studion passar oss bra. Vi vill ha en intim känsla över vårt program, förklarar Ella och tar plats i en av skinnfåtöljerna.
I just den här fåtöljen kommer hon att tillbringa en hel del tid framöver. Tillsammans med utvalda gäster ska hon i Kulturstudion varje lördagskväll presentera och diskutera konserter, operaföreställningar och musikdokumentärer. Först ut i kväll är direktsändningen av Berwaldhallens Trettondagskonsert med bland andra Katarina Dalayman, Michael Weinius och Jill Johnson.
– Vi vill ge tv-tittarna både sällskap, fördjupning och en ingång till utbudet. Det blir lite som sportens Vinterstudion, med uppsnack, mellansnack och eftersnack, förklarar Ella.
Men den stora delen av arbetet sker långt bort från sminkloger och glamorösa studios. Som musikredaktör på SVT är Ellas främsta arbetsuppgift att ta ställning till vilket musikutbud som ska presenteras för svenska folket på bästa sändningstid.
– Vi får in massor av förslag på konserter som borde filmas och musikdokumentärer som borde göras. Sen är vi ett litet slimmat programråd som diskuterar idéerna och ger programdirektörerna förslag på vad som ska köpas in. Vi vill ju ge tittarna det absolut bästa urvalet av musik- och scenkonst.
Musikintresset hade Ella redan under uppväxten i Trosa. Hon tog pianolektioner, men ville framföralt sjunga och uppträdde på varenda skolavslutning. Under några år extrajobbade hon också som servitris och sångerska på Mamsellen i Trosa. Drömmen var att bli operasångerska och efter tre år på ekonomisk linje på Tessinskolan ("helt fel utbildning för mig") hamnade hon i Stockholm där hon först pluggade teater och sedan gick på Operastudion.
– Jag stångade huvudet blodigt för att bli operasångerska. Jag pluggade dubbla utbildningar, jobbade extra som servitris och var dessutom ensamstående mamma. Till sist var jag väldigt trött och bestämde mig för att ta ett halvårs paus från sången.
Ella skrattar och konstaterar att den där pausen fortfarande pågår. Istället gick hon Dramatiska Institutets radiolinje, praktiserade på P2 och började 2006 som programledare för det klassiska musikprogrammet Aurora. Därefter blev det tio år som producent och programledare på Sveriges Radio,
– Jag har aldrig ångrat att jag inte blev operasångerska. Jag tror faktiskt inte att jag är tillräckligt bra. Dessutom har jag scenskräck och är alldeles för neurotisk. Jag hade inte klarat min första audition.
Kommer vi nånsin att få höra dig sjunga i Kultur studion?
– Ha ha, absolut inte! Jag vädrar lungorna hemma i duschen ibland, men jag sjunger inte offentligt längre.
När SVT:s förra musikredaktör Camilla Lundberg skulle gå i pension var det många som kände sig kallade. Det var i tuff konkurrens som Ella i december tillträdde den åtråvärda tjänsten som hon själv kallar ett "nyp-mig-i-armen-jobb". Nu är målet att långsiktigt sätta sin egen prägel på musikutbudet i SVT.
– Där ingår allt från klassiskt till jazz, men inte mello och pop. Det tar SVT nöje hand om. Däremot har vi en helkväll om tv- och dataspelsmusik den 20 januari. Det blir sån där rolig blipp-blopp-musik och det tycker jag ska bli väldigt spännande, särskilt som vi vänder oss till en lite annan och yngre målgrupp än vi annars gör.
Att redaktörstjänsten också innebar att programleda nya Kulturstudion blev klart först när Ella redan tackat ja till jobbet. Hon beskriver det själv som "skitkul men nervöst".
– Om man ska vara ärlig rekryterades jag ju mer för mina musikkunskaper än för att vara charmig i rutan. Men jag tycker om att möta människor och det som kan uppstå i ett sådant möte om man bara vågar vara närvarande. Det svåraste är att man måste lära sig allt utantill. Som programledare i radio kan man ju läsa ur manus, men det funkar inte i tv-rutan.
D ryg t en månad på nya jobbet har också inneburit nya upplevelser, som att plötsligt tvinga välja kläder som passar i tv.
– Arbetsdagarna kan vara rätt absurda. Ena sekunden sitter man i ett möte med jurister för att fixa rättigheter till olika föreställningar och i nästa sekund kommer någon springande med en blus som man ska tycka till om och så blir man uppsminkad till max. Tv handlar ju om att synas, och det tycker jag är lite läskigt. Att missionera med musik däremot känns naturligt för mig. Det har jag ägnat mig åt i tio år.
Nej, den största nervositeten just nu är inte tv-kamerorna eller att råka säga fel. Det är att hitta en bra gäst som kan ersätta Tommy Körberg och tillsammans med sångerskan LaGaylia Fraser, operachefen Birgitta Svendén och Ella själv guida tv-tittarna genom Trettondagskonsertens 25-åriga historia.
– Det är väldigt frustrerande när man måste ändra allt i sista sekunden, men i det läget är det skönt att kunna luta sig tillbaka på tio års radioerfarenhet och veta att det kommer att ordna sig. Hur hopplöst det än känns för programledaren blir det inte tyst i etern eller svart i rutan.