En alltför ytlig valrörelse
Stylade och mediatränade politiker ger intryck av att saker och ting är genomtänkta, men det är i många delar en illusion. Helhetsintrycket var att man koncentrerade på några saker och lämnade det andra. Journalisterna släpper tyvärr politikerna alltför lätt när de hänger på repen, frågorna förblir ofta obesvarade, undanglidande eller mångordiga och yviga. Vilket gör att enkla publikdragande argument går hem och ökar risken för att väljarna så småningom upptäcker att de blivit lurade.
Förpackningen är fin men innehållet håller inte vad som ytligt sett lovats. Man får också en känsla av att politik är färskvara.
De stora ödesfrågorna EU och miljön fick väldigt litet utrymme och det verkar som att de ska skötas ovanför våra huvuden. Så att inga dumma medborgare styr till något som kan bli besvärligt. En värld med dålig miljö ger inga förutsättningar för en hållbar utveckling.
Utländska bedömare som följt den svenska valdebatten tyckte att den var ytlig och saknade ideologisk udd. Jag tycker att poltikens upplägg inte går i takt med samhällsutvecklingen. Människor tycker att politiken är tråkig och röstar med någon slags likgiltighet. Många gånger för att det känns som en plikt.
Det är också märkligt att begåvade människor som engagerar sig i politiken och i det civila jobbar proffsigt och modernt så fort faller in i föråldrade politiska strukturer och beteenden och är livrädda för att ifrågasätta detta och få på så sätt oss svenskar att engagera oss i politiken.
Kanske vi har det för bra!
Wäinö Andersson (s)
Så jobbar vi med nyheter