En av fyra har inte bestämt sig
Fyra dagar kvar och det står fortfarande 11 mellan högerblock och vänsterblock. Mycket kan hända i valrörelsens slutspurt. Var fjärde väljare i SN:s läsarpanel väntar till sista veckan med att bestämma vilket parti som ska få deras röst.
Vid valet 2002 bestämde sig en tredjedel av väljarna under den allra sista veckan före valet. Var tionde väljare väntade ända till valdagen. SN:s läsarpanel bekräftar tendensen med sena beslut. Drygt 25 procent av panelens deltagare bestämmer sig sista veckan, och av dem tror var fjärde att de inte kommer att bestämma sig förrän på själva valdagen.
Av de paneldeltagare som svarar att de redan bestämt sig är var tredje otrogen, och tänker rösta på ett annat parti än de gjorde 2002. Av dem går de flesta, nästan tre av fyra, åt höger. Flera anger missnöje med den socialdemokratiska ledningen som orsak.
Jag är socialdemokrat in i själen men tycker att vi behöver byta toppskiktet som är alltför maktfullkomligt, kommenterar en av deltagarna.
Många påpekar också att det blir allt svårare att skilja sidorna åt:
Alla har ju rört sig åt mitten. . .
Bara ett fåtal personer är helt trogna och säger att de alltid röstar på samma parti. Den låga andelen kan kanske hänga ihop med att arvet spelar mindre och mindre roll för valet av parti. Forskare har pekat på att utvecklingen går åt det hållet, och i läsarpanelen är det inte ens en handfull personer som svarar att hon eller han har ärvt sin politiska färg. Viktigast för valet av parti är ideologin, tätt följd av sakfrågor. Bara ett litet fåtal anger att partiledaren är viktigast.
Den ökade otroheten öppnar också för en större andel röstsplittring, det vill säga att man röstar på olika partier i de tre valen. Enligt en undersökning som opinionsinstitutet Skop har gjort åt tidningen Dagens Samhälle tänker 35 procent av drygt 1 000 tillfrågade personer rösta på olika partier i årets val.
I läsarpanelen svarar en ännu större andel, 42 procent, att de ska rösta på olika partier på söndag. Kommentarerna visar att lokalpolitiken är mer personberoende än vad rikspolitiken är.
De flesta röstsplittrarna pendlar mellan de etablerade rikspartierna. Men Henrik Oscarsson, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger till TT att de många framgångsrika lokala partierna också bidrar till att röstsplittringen ökar.
Vid valet 2002 röstade 30 procent av väljarna på olika partier i de olika valen.
Så jobbar vi med nyheter