En bokälskare drar vidare
Ingen annan har sådan koll på vad Nyköpingsborna läser. Men nu är det slut på boktipsen och de goda läsråden. I morgon gör Torbjörn Andersson sin sista arbetsdag på Kullbergs Bokhandel.
Det har varit jättekul, men nu känner jag att jag måste göra något annat. Annars kanske jag ångrar mig när jag blir pensionär.
Frågan är bara hur de läsande Nyköpingsborna ska klara sig i framtiden. Det är ju Torbjörn-i-bokhandeln som alltid kunnat namnet på de böcker man letat efter och som kommit smygande med små boktips och läsförslag när man varit inne på Kullbergs.
Det är kul när man rekommenderat en bok och folk sedan kommer tillbaks och säger att den var bra. Med tiden lär man sig ju vem som läser vad.
Att Torbjörn så ofta känner till de böcker man frågar efter, får också sin förklaring.
Jag brukar ta hem bokkatalogerna varje vår och höst och plugga in titlarna. Jag vill inte stå där som ett frågetecken när det kommer en kund och söker en speciell bok.
Ibland krävs dock lite mer detektivarbete än annars.
Till exempel när någon kommer in och säger att de vill ha den blå boken som de pratade om i tv i går kväll. Då får man i värsta fall ringa tv och fråga. Hur udda böcker det än gäller, så ger jag mig inte förrän jag får tag i dem.
Själv läser Torbjörn nästan allt. Historia, natur och samhällskunskap är hans största intressen, men eftersom det gäller att hänga med i bokutgivningen slukar han romaner och deckare också.
15 000 böcker har han samlat på sig genom åren. Så många att han tvingats hyra en källarlokal för att få plats med allihop. Hemma har han bara ett tusental riktigt viktiga böcker.
Vilka böcker skulle du rädda om det började brinna hemma?
Det har jag faktiskt tänkt på. Jag är väldigt förtjust i Gunnar Brusewitz böcker. Vi är på samma våglängd när det gäller naturen. Och så tycker jag mycket om Peter Nilsson. De böckerna har jag i en speciell garderob, så jag snabbt ska kunna rädda dem om det börjar brinna.
Det var Torbjörn Andersson som en het julidag fick idén att locka författare till Nyköping och be dem prata om sina böcker och sitt skrivande.
Jag minns att jag stod ute på bokhandelns lastbrygga för att få lite luft i hettan. När jag tittade över planket till Hellmans trädgård såg jag folk som satt och fikade och jag tänkte plötsligt att det skulle vara trevligt om det stod en författare där och pratade. Men då tänkte jag mig någon enstaka poet.
Läslustkvällarna på Hellmans har växt rejält sedan dess. Drygt 175 författare har Tobjörn Andersson lockat till Nyköping. På en liten fusklapp har han skrivit ned namnen på dem han uppskattat mest att få hit Henning Mankell, Sven Wollter, Ernst Brunner, Uno Myggan Eriksson och Björn Larsson bland andra.
Vad han ska göra nu, vet han inte riktigt. Han har en del idéer och förslag, säger han. Men inget är bestämt.
Kan du inte öppna en bokhandel hemma i Oxelösund?
Jag säger ingenting. Man vet aldrig vad som händer.
Så jobbar vi med nyheter