En mediakändis kärleksliv
Kjell WestöLangNorstedts
Christian Lang tillhör de utvalda och smorda, smart, vacker och fullständigt självklart framgångsrik. Hans pratshow i TV är av det intelligenta slaget, roande, väl underbyggd och välbalanserat dramatisk. Men säg det geni som brinner för evigt, i romanens början har showen börjat repetera sig, Lang själv har tappat glöden, plufsat till sig och börjat upptäcka framgångens tomma medelålder. Då träffas han av Sarita, en blixt som skapar nytt i liv i den domnade kroppen och framför allt i sinnet. Hans show vitaliseras, Lang själv blir ungdomligt erotisk och kär utöver besinning och hans utvaldhet tycks än en gång bekräftad. Sarita är en nutida nymf, en lockelse utöver det vanliga med sin styrka och självständighet. Och så har hon förstås sin svarta sida, sin huldrerygg som den besinningslöse Lang inte får se förrän det är för sent. Då är han snärjd och slagen och den tragiska upplösningen given. Sarita svarta hål stavas Marko, en före detta man, far till hennes barn, en psykotisk maktmänniska med legoknekt som en av meriterna.
Lang är den klassiska berättelsen om kärlekens dårskap och dess katastrof. Langs egen pratshow ersätts av en mer provokativ variant där en ung kvinna och en ung man diskuterar med sina gäster, halvnakna. Hans sista tv-framträdande, sedan hans älskade Blå timmen lagts ned, blir i Vill du bli miljonär. Där får han frågan vad den kärlekens dårskap kallas på franska, den som villkorslösa, galna kärleken. Naturligtvis vet han svaret, han ä r svaret, l´amour fou.
Lang är en öppen roman med en dramatisk final åtskilliga sidor innan bokens slut. Westö överskriver inte, hans huvudpersonen renas i en plågsam process, Sarita blir huldra än en gång, framgångens kvarnar mal vidare. Westös mästerskap ligger i en berättarton med absolut gehör och i den episka formfulländningen. Hans nästan perfekta komposition av scener och dialog gör texten svårt beroendeframkallande. Svagheten i den här romanen är bilden av Sarita, hon blir ömsom ärketyp, ömsom realistisk, ensamstående mamma.
Westö förmår också vrida upp sin realism så mycket att den formligen vibrerar, någonstans mitt mellan trovärdigheten och parodin. Langs möten med idioter, förklädda till mediachefer är härliga lustmord av en glassig tid som hunnit gå i graven sedan romanen skrevs.
Kjell Westö är vår tids Hjalmar Bergman. Han visar den traditionellt berättande romanens väldiga kraft, suveränt ignorerande invändningar av mer eller mindre intelligent art. Ingen svenskspråkig författare skildrar sin samtid med sådan ironisk elegans, medkänsla och humor.
Så jobbar vi med nyheter