En produkt av gröna vågen
Pappa var mycket för naturen. Det var boken Tyst vår, där Rachel Carson varnade för fågeldöd, och miljövård. Mitt yrkesval har känts rätt.
I botten är han skogstekniker och han har arbetat mycket med att ta fram skötselplaner för skogsägares mark. Det har också blivit mycket jobb med dikning och upprustning och modernisering av skogsbilnätet.
Han har varit arbetsgivaren trogen, en fantastisk arbetsgivare med enorma resurser, men man måste slå lite i dörrarna så att de vet vem man är.
Det började med Stockholms vatten, som är ett stor skogsägare . 1994 blev han distriktschef i Katrineholm. Från att ha haft kommunindelning är distriktet nu ett länsdistrikt och Anders Bollvik är dess chef.
Han bor på landet, byggde ett hus invid Yngaren i Halla 1981.
Han medger att Skogsvårdsstyrelsen är litet anonym. De jobbar med sånt som det hos allmänheten inte direkt finns kunskap om.
Jag skulle gärna se att vi fick vara med mera och lägga en grön touch på saker och ting.
Skogsekonomi är litet speciell eftersom den är så långsiktig. Det handlar om att avverka vid rätt tid och att sälja vid rätt tid.
Skogsägaren måste ha in pengar till skatt och eventuella lån. Det är därför vi ser virkesstaplar vid vägkanten. Det kan ibland bli konfrontation med allmänheten med ett rationellt skogsbruk. Men jag tror inte att det blir någon konflikt mellan allemansrätten och den framtida skogsskötseln.
Anders Bollvik pratar om lära oss att nyttja den gröna resursen skog på rätt sätt, både leva och njuta av den.
Skogsvårdstyrelsens arbete vilar på tre ben; myndighetsutövningen, rådgivningen och uppdragsverksamheten.
De benen är nyckeln till att vi kan handla mjukt. Vi kan inte och vill inte jobba exempelvis med skattefrågor. Men vi kan göra värderingar av fastigheter.
Så jobbar vi med nyheter