En skolfux växlar ner

Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Rötter och vingar, säger Hans Forsberg.

Övrigt2007-07-09 17:06
Han läste det någonstans och orden har alltid varit hans motto. Tills helst nyligen var han rektor på Gripenskolan i Nyköping. Sedan den 1 juli är han pensionär.
Hans växte upp söder om Söder i Stockholm.
Mina första skolår gick jag i Södertörns folkskola. Den låg i en skogsglänta där Farsta centrum ligger i dag.
Han byggde en segelbåt och seglade på sjön Magelungen. Lekte skola även på fritiden.
Jag har alltid varit road av lärande.
Det blev studentexamen på Södra Latins halvklassiska latinlinje. Universitetsstudier i Stockholm och lärarhögskola i Göteborg. Anställdes på Nyköpings Högre Allmänna Läroverk (nuvarande Nicolaiskolan) för 40 år sedan.
Jag sökte mig till Nyköping eftersom jag ville bo vid havet och samtidigt ha någorlunda nära till Stockholm.
Forsberg undervisade i engelska och tyska. Han följde med när Gripenskolan startade 1969. Avancerade till studierektor och så småningom till rektor.
I två omgångar arbetade han på en skola i Tanzania.
Vi har mycket att lära av Afrika. Inte minst av människornas generositet och glädje i vardagen.
Han återkommer ständigt till ordet samarbete.
Allt lärande bygger på samarbete, säger han och tar ett exempel:
Vi var en grupp som skulle bestiga Kilimanjaro, en vandring på flera dagar. Starkare medlemmar erbjöd sig spontant att hjälpta de svagare med deras ryggsäcken. Utmaningar lockar fram det goda i oss.
Mitt mål har alltid varit trygga elever som är med och påverkar. Vid en av våra bästa studiedagar hade lärarna elever som instruktörer.
Visst kan rektorsjobbet vara motigt ibland. Konflikter kräver sin tid. Hans beskriver sig som tidsoptimist. Arbetsdagar på upp till tolv timmar har inte varit ovanliga. Familjen har kommit i kläm.
Som pensionär kan han ägna sig mer åt barnbarnen. Han ska lära dem segla. Hans är engagerad i FN-rörelsen, Rotary och i sin bostadsrättsförening.
Dessutom ska han arbeta på 25 procent med olika projekt i kommunens nya, sammanslagna gymnasieskola.
Jag lär få behålla min stora planeringskalender.
Om han kommer att sakna något i sitt gamla jobb?
Ja. Som rektor var det alltid jag som varje vår öppnade porten för att släppa ut de nybakade studenterna. Den känslan är svår att beskriva.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!