En svår balansgång när orden ska återanvändas

Att det är farligt att prata om etniska svenskar har vi blivit varse på sistone. När statsminister Fredrik Reinfeldt i förra veckan sa att arbetslösheten är mycket låg bland ”etniska svenskar mitt i livet” lät omdömen som slarvigt och främlingsfientligt inte vänta på sig. Otäckt, recenserade socialdemokraternas ledare Stefan Löfven, och tyckte att Reinfeldt pekade ut en viss grupp.
Det är viktigt vilka ord man använder. Vad etnicitet, svensk och invandrare betyder är vi inte överens om. Statsministern borde inte ha pratat om etniska svenskar, dels eftersom det inte ens finns i SCB:s statistik.
Uttalandet har även fått människor att känna sig stämplade som missanpassade: ”Genom att du nu har gjort denna uppdelning mellan ’etniska svenskar’ och oss andra, har du i ett slag berövat oss de drivkrafter som finns i innanförskapet”, skrev musikern och före detta Folkpartipolitikern Mikael Trolin i Svenska Dagbladet (15/5). Man kan få för sig att du skyller på en viss grupp, sa programledaren Mats Knutson när han grillade statsministern i Agenda (SVT 20/5).
Det var ett uselt ordval av Reinfeldt, men vi kan ponera till att han avsåg medelålders människor födda i Sverige. Kanske säger uppståndelsen mer om kritikernas fördomar än om statsministern. Det antas att Reinfeldt drar paralleller mellan dem som inte är etniska medelålders svenskar och personer som man kan skylla på.
Men statsministern skyller inte på någon. Att säga att vissa grupper i samhället behöver särskilda insatser är inte att skuldbelägga individer. Löfven har sagt att arbetslösheten bland unga är ett problem – det betyder omöjligen att ungdomar ses som ett problem. Det borde vara okontroversiellt att påstå utrikesfödda kan ha svårare att få jobb, bland annat på grund av bristande språkkunskaper. Då är det bra med riktade insatser, precis som för att tackla ungdomsarbetslösheten.
Men nu försöker Reinfeldt städa upp efter uttalandet han gjorde när den rödgröna regeringen föll 2006: att Sverige har massarbetslöshet.
Sex år efter maktskiftet är arbetslösheten fortsatt hög, men nu sägs det bero på strukturer i arbetskraften.
Strukturalism har alltid varit populärt i vänsterkretsar. Nu har det uppenbarligen tagit sig in i högerns salonger. Icke desto mindre stämmer analysen överens med siffrorna på hur många som saknar arbete.