Engelskan blir allt viktigare för eleverna

Kunskaperna i engelska varierar bland svenska skolelever. Skillnaderna tenderar att bli större. Andelen icke godkända niondeklassare i engelska har ökat de senaste tre åren. Samtidigt visar Skolverkets granskningar att andra elever har blivit så duktiga i språket att skolans undervisning inte hänger med. Verkets inspektörer kritiserar undervisningen för att den är för traditionell, det är fram med textbook och workbook och jobba. Ganska trist. Ganska stelt.

Samtidigt finner många unga allt mer engelskan som en del av vardagen. Via Internet och andra medier som televisionens mångfald av kabelkanaler för dem som nu har tillgång till detta är engelskan nästintill ett andraspråk. Den behövs för att orientera sig fritt på nätet och det hjälper om man vill titta på andra tv-kanaler än de som svensk-textas.
Här har undervisningen tappat mark, misstänker Skolverket. Hur den ser ut varierar naturligtvis från skola till skola, från klass till klass och från lärare till lärare. På en del håll är engelskaundervisning riktigt bra. Men en av verkets inspektörer som deltagit i en granskning av 44 Stockholmsskolor anser, enligt Svenska Dagbladet, att den generellt sett är fruktansvärt traditionell.
Många elever anser att den är tråkig och enahanda. För många som lärt sig engelska i den svenska skolan klingar det lika välbekant som orden read after the tape recorder. Inspektörerna efterlyser ökat utnyttjande av andra resurser i engelska än läroböckerna, som tv-program, engelsk skönlitteratur, arbete via Internet.
För den som studerar samhällsutvecklingen är det ingen tvekan om att kunskaper i det engelska språket blir allt viktigare för svenskarna på arbetsmarknaden. Goda svenskkunskaper underlättar för att på ett bra sätt klara sig i det svenska samhället, men för den som kan hantera engelskan öppnas successivt nya dörrar i en alltmer internationaliserad arbetsmarknad.

Därför är det allvarligt när undervisningen tappar mark bland dem som har svårt för språket och blir för stereotyp för dem som har det lättare. Att minska kraven på kunskaper i engelska för att fler ska klara målen vore att göra dessa barn en björntjänst. Det är viktigt att så tidigt som möjligt sätta in specialresurser för dem som har det svårt i engelska.
Det är för Sveriges skull nödvändigt att de som vill och kan lära sig mer och snabbare inte hålls i strama tyglar. Kunskaperna är det avgörande, inte att alla går i samma takt.