Entombed manglade Nyköping
I lördags kväll fick Nyköping sig en omild men kärleksfull behandling. Hårdrocksbandet Entombed gästade och intog Backstage exakt vid midnatt.
Gitarrerna är huggande kobror och trummorna dunkar som en pålkran. I mitten står sångare L-G Petrov och kraxar vackert om elakingar, moderna cowboys och vampyrer.
Redan i början av spelningen är en av högtalarna på väg ner i golvet. Volymratten är i botten. Entombed verkar ha de där förstärkarna där skalan går från ett till elva som i filmen Spinal tap.
Många Backtage-besökare håller för öronen med en plågad min. En och annan trippar runt i cocktailklänning och konstaterar besviket att eurotechnon är utbytt mot dödsmetall.
Entombed har längst fram vid scenkanten en hängiven skara fans. De headbangar sig genom hela spelningen. För dem har bandet en närmast religiös betydelse. Det är inte mer än rätt. Entombed är en klassisk akt som fortfarande besitter enorm spelglädje.
Mitt i giget sparkar de igång låten To ride, shoot straight and speak the truth och strax följer Addiction king. Två rockrökare som eldar på publiken ytterligare.
De som följt bandet sedan starten får också tillfälle att glädjas åt dödsmangel av den äldre skolan. Låtar som Evilyn och Left hand path är hårda till bristningsgränsen.
Ibland bryter bandet röjandet med lugna instrumentala stycken. Då ligger tyngden på att skapa en krypande och skrämmande känsla. Black Sabbath sökte samma effekter i början av sin karriär.
Entombed borde få möjlighet att tonsätta en skräckfilm för precis så hemskt bra är det. Sent på kvällen bjuder bandet på Roky Erikson:s hit, Night of the vampire.
En av roddarna höjer tändaren i en klassisk ballad-gest. Och visst är det bedårande vackert. Som sagt alla som tycker Fame factory är ett bra tv-program mår illa den här kvällen.
Entombed kliver av scen och lämnar Nyköping varmt och nymanglat.
Publiken kan vandra hem mörbultad och välmående. Alla som älskar Entombed räcker upp en hand!
John Henzlert
Så jobbar vi med nyheter