Värme och kaffedoft tar emot innanför dörren. Hundarna Tingeling och Stella kommer för att hälsa. Hundarna, som går före det mesta i Linda Karlssons liv. Förutom familjens fyrbenta tar hon hand om mormors två hundar titt som tätt. Och på vänster överarm har Linda sin förra hunds namn, Titan, tatuerat i ett hjärta med ett litet tassavtryck.
– Jag ska tatuera in kanske några namn till, och göra två piercingar. Sen har jag gjort mitt, säger Linda och skrattar.
För hon har nära till skratt och ler nästan hela tiden när hon serverar oss kaffe i köket.
Linda har en lätt utvecklingsstörning. Två nervtrådar i hjärnan har inte kontakt med varandra, vilket gör att talet kommer efter och att hon har lite svårt att springa. Men det har aldrig hindrat Linda att göra vad hon vill.
Efter nian var hon fast besluten att lämna trygga vanor och välja ett gymnasium där hon fick ta eget ansvar. Så blev det också. Varje morgon åkte hon buss tre mil till Öknaskolan, som har inriktning på praktiskt arbete med djur.
– Jag trivdes jättebra, det fanns alltid lärare, men man fick stå på egna ben, berättar Linda.
Hon har ridit en hel del tidigare, men efter ett epilepsianfall på hästryggen får hon inte rida mer. Epilepsin är inget som skrämmer Linda. Men den är ett hinder.
– Man får inte ta körkort om man har epilepsi, så jag måste vänta tills jag inte har haft anfall på ett tag.
Sedan Linda tog studenten i somras har hon bara varit arbetslös ett par veckor. Genom kommunens projektgrupp FiA har hon fått jobb på en förskola på Arnö. Linda tycker att kollegorna är bra, och att barnen är söta. Men arbetsuppgifterna är sämre, hon får mest gå bredvid, duka och torka bord.
– Men jag kan mycket mer än FiA tror, säger hon.
Linda tar tag i saker och har redan tagit ett steg mot nästa jobb. Så fort det blir en plats ledig på Mariebergsgårdens äldreboende ska hon få jobba där i stället.
– Det kommer bli bättre. Man får baka, spela bingo, prata med de gamla. De ger en så mycket kärlek tillbaka.
Som om Linda inte haft nog med otur berättar hon att hon har haft en knöl i käken. Nu har det uppdagats att det är cancer. Som tur är, är tumören godartad.
– Se´n har jag väl haft allt, säger Linda för det här är inte heller något som ska få stoppa henne.
Nu står 21-årsdagen närmast på agendan, och önskelistan är full av drömmar.
– Jag vill spara till en egen lägenhet i Nyköping. Ta körkort. Och så vill jag skaffa en egen hund.