Erfaren lågsniffning vid Vängsö
I helgen hade regionens Frivillig flygkår, FFK en av sina två största övningar i år. Platsen var Vängsö flygplats i Gnesta. I fredstid spanar FFK på sjötrafiken. I krigstid måste deras piloter flyga under radarn för att undvika att bli upptäckt.
Det här får bli mastertiden. Ställ klockorna efter den här, säger övningsledare Kjell Moberg vid Frivilliga flygkåren.
Ett helt gäng sträcker fram sina armbandsur. Det är nästan som om klockorna måste jämföras innan rätt tid kan ställas in. Och det är viktigt att alla klockor visar lika.
Under övningen är många plan i luften samtidigt. De flyger samma sträcka med endast en tidsförskjutning mellan sig.
Då gäller det att ha rätt tid så att ingen är på samma plats vid samma tidpunkt. Ett sådant misstag är en självklar katastrof i flygsammanhang.
Dagens övning är lågflygning. På 50 meters höjd gäller det att navigera sig fram till de punkter som är förbestämda innan flygningen. Så lågt som 50 meter får inte vem som helst flyga. 150 meter är minimum för vanliga piloter och det normala är att ligga på 300 meters höjd, säger Kjell Moberg.
Varför behöver FFK-piloter kunna flyga på låg höjd?
Vi kontrollerar och tar foton på fartyg som går i svenska vatten. För att göra det ordentligt behöver man gå ner tillräckligt lågt för att se namnet på båten. I krigstid samarbetar vi med försvarsmakten och då är det nödvändigt att flyga under fienderadar för att inte bli upptäckt, säger gruppchef Jens Yhrefors.
Pilot och navigatör beräknar själva hur lång tid de tror att det tar att flyga hela sträckan. Varje besättning kommer och går i samlingsstugan.
Hela tiden landar och lyfter nya plan. När en sträcka har avverkats ges en ny tid när man ska vara i luften för nästa lågsniffning.
Det gäller inte bara att flyga lågt. Det handlar också om att passa den tid de själva har räknat fram på sekunden. Klarar man inte det får man öva mer, säger Jens Yhrefors och skrattar.
Ett skämt kan han kosta på sig. Det är inga amatörer i luften denna dag. Kenneth Brolin och Göran Blom flyger samma plan. De turas om att agera navigatör och pilot.
Vid lunchtid på lördagen ger de sig ut på övningens andra lågflygning.
På låg höjd är det lättare att vara pilot än navigatör. Man har dålig överblick och måste hela tiden följa med fingret på kartan för navigera rätt och ligga i rätt flyglinje. När man styr är det bara att hålla rak kurs, säger Kenneth Brolin.
Hela det här gänget är erfarna piloter. Någon har 6 000 flygtimmar i kroppen, en annan närmare 5 000. Det är bara yrkespiloter som har varit i luften så mycket. De är med i FFK för att de tycker att det är roligt att flyga mindre plan, säger Kjell Moberg.
John Henzlert
Så jobbar vi med nyheter