Ett år i Tokyo gav mersmak
Drömmen om Japan hade funnits där i flera år. När Daniel Burström-Sjölander såg att det faktiskt fanns en chans att komma dit var det inte läge att tveka. Det kändes självklart att jag skulle söka, jag har alltid varit fascinerad av just japan, ända sen jag var liten.
Delvis var det som jag trott, fast många gånger bättre. Tokyo är en helt otrolig stad, man kan vara där hur länge som helst utan att tröttna.
Med hjälp av ett Rotarystipendium läste han ett år på en japansk skola, och bodde i sex olika japanska familjer. Grunderna i språket hade han pluggat in på egen hand i förväg, eftersom det inte finns någon möjlighet att läsa japanska i Nyköping.
Det var jobbigt med talet de första tre månaderna, sen gick det av sig själv.
Nu har Daniel lärt sig drygt 500 tecken i skriftspråket kanji, ett av japanskans fyra skriftspråk. För att kunna läsa en tidning måste man kunna över 2 000 tecken, men 500 räcker gott till vardagssituationer.
Ibland när jag var ensam i Tokyo brukade jag stanna upp och tänka på hur stort det var att gå där själv, att kunna ta sig runt på egen hand i en sån jättestor stad.
Daniels mål är att prata flytande, men då krävs fler resor österut.
Jag vill åka tillbaka om ett år, när jag tagit studenten. Det är tydligen ganska lätt att få jobb som engelsklärare om man är utlänning och kan lite japanska.
Sedan han kom hem för några veckor sedan har Daniel försökt ta igen tiden med familjen och kompisarna. Han har förändrats på flera sätt det senaste året.
Jag har blivit artigare. Japanerna är väldigt vänliga och tackar hela tiden och efter att ha levt med nästan bara japaner i ett år är jag likadan. Jag kommer på mig själv med att be om ursäkt för de mest löjliga saker, det räcker med att jag snuddar vid någon. Här hemma känns det larvigt, men där var det normalt.
Att bara umgås med människor från andra kulturer har också gjort honom mer öppen.
Det känns som att jag har blivit mer social och intresserad av andra människor. Man förändras ju alltid av att resa och se mer av världen, jag längtar efter att sticka iväg igen.
Så jobbar vi med nyheter