Ett ljus i terrorns mörker

Utsatta människor fick snabb hjälp tack vare sociala medier under terrorattacken – men samtidigt sprids rykten och ohyggliga bilder som barn och unga tar del av. Här är experternas råd för sorgbearbetning och hantering av sociala medier vid kriser.

Uppskattningsvis besökte ett 30-tal söndagens gudstjänst. Prästen Mikael Hirsch: – Vi inom kyrkan är förstås lika frustrerade som andra på det som har hänt. Men vi har ju vår kristna tro i det här svåra. Och för mig personligen är det en hjälp när jag bearbetar. Det är nog också viktigt att kyrkan är öppen så mycket som möjligt, så folk kan sitta ner och tända ett ljus.

Uppskattningsvis besökte ett 30-tal söndagens gudstjänst. Prästen Mikael Hirsch: – Vi inom kyrkan är förstås lika frustrerade som andra på det som har hänt. Men vi har ju vår kristna tro i det här svåra. Och för mig personligen är det en hjälp när jag bearbetar. Det är nog också viktigt att kyrkan är öppen så mycket som möjligt, så folk kan sitta ner och tända ett ljus.

Foto:

Övrigt2017-03-19 21:00

– Hur man kan sätta sig i en lastbil och meja ner alla människor på Drottninggatan i Stockholm. Det yttersta tecknet på den absoluta ondskan. Vår frid är störd, predikar prästen Mikael Hirsch.

Söndagens gudstjänst i S:t Nicolai kyrka i Nyköping präglades delvis av fredagens attentat. Flera barn fanns på plats med sina föräldrar och den som ville kunde tända ett ljus för offren.

Sociala medier spelade en huvudroll under traumat i Stockholm. Solidaritetshashtags som #openstockholm innebar att främmande människor öppnade upp sina hem för strandsatta människor, samtidigt som medlemmar i Facebookgrupper som Gnesta tillsammans ställde upp som chaufförer för utsatta.

Efter attentatet är dock många småbarnsföräldrar och barn oroliga. Dels för nya attentat och för hur händelsen bäst bearbetas. Men också för obehagliga rykten och bilder på lemlästade personer som cirkulerar bland yngre på sociala medier som Snapchat, Twitter, Instagram och Facebook.

Bris, Barnens rätt i samhället, råder lagom till påsklovet vuxna att vara lyhörda, observanta och inte lämna barn ensamma med otäcka bilder och gärna fråga barnet om det sett något hemskt.

Mikael Hirsch berättar att även kyrkan är bra på att hantera människor och barn i krissituationer.

– Vi har präster som är duktiga på det här och även pedagoger som finns i våra olika barn- och familjegrupper här i Nyköping. Har man samtalsbehov så finns det alltid folk här man kan vända sig till. Vi är här för att möta personer när de som bäst behöver det, säger Mikael Hirsch som även han sett och läst en hel del via sociala medier.

Kajsa Bergman är barnpsykolog och menar att det absolut viktigaste är att skilja på sin egen oro och barnets.

– Ge inte barnet extra information, svara bara på det som han eller hon undrar. Barn undrar ofta saker som vi vuxna inte alls har tänkt på, säger Kajsa Bergman som även har tips beträffande användningen av sociala medier.

– Det är bra att förklara för barnet att det är helt naturligt att vilja se bilder i sociala medier. Det kan kännas bra ett tag, och man kan lätt fastna och söka efter fler bilder. Det är helt naturligt, eftersom reaktionerna kommer först senare. Men allra bäst är att försöka få barnet att helt undvika att titta på bilderna. Om det inte går bör du försöka få barnet att prata om det hon eller han har sett.

Bearbetning för barn

Den viktigaste uppgiften som vuxen är att lugna, trygga och att hjälpa barnet. Berätta att det är viktigt att inte se bilder eller nyhetssändningar som är skrämmande och läskiga.

Fundera tillsammans på hur barnet kan undvika att exponeras för hemska bilder. Exempelvis undvika vissa forum eller trådar.

Skuldbelägg aldrig barnet för att ha sett otäcka bilder. Kompisar kan skicka bilder barnet är oförberett på. Var lyhörd, lugn och överför inte din egen oro till barnet och ställ konkreta frågor.

Källa: Bris

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!