Ett nederlag även för styrelsen
Det tog ett tag i höstas innan det blev flyt i spelet, innan poängen började trilla in som de skulle. Det var frustrerande, men det var inte oväntat. Nyköpings Hockey hade bytt ut många nyckelspelare och den allsvenska grundserien var tuffare än tidigare. Det var synd att NH inte gick till superallsvenskan men det var ingen skandal. Det är heller inte höstsäsongen styrelsen hakat upp sig på.
Fortsättningsserien inleddes med förlust på straffar borta mot Huddinge. Det är sådant som händer, det gick att tolerera. Särskilt när förlusten följdes av tre raka segrar och ordning på torpet. Sedan kom kräksjuke-matchen mot Piteå och ingen kan begära att 13 man - en och annan likblev av illamående - ska kunna vinna den. Förlusten mot Vallentuna i fredags var däremot beklämmande - men när styrelsen väljer att motivera sparken med ett klent sportsligt resultat, då finns det egentligen bara en stor och svart plump i protokollet.
Vare sig det är det nya spelsystemet, spelarmaterialet eller Hellgrens sätt att leda truppen som legat bakom det som styrelsen kallar för ett dåligt sportsligt resultat, så slår det delvis tillbaka på just styrelsen.
Nyköpings Hockey visste ju var man hade Jens Hellgren, han hade tränat och coachat laget redan förra säsongen och han fick fritt spelrum att införa ett nytt spelsystem - med allt vad det innebar av nya givar, nya spelare, nya tankar. Samtidigt var man tvungen att spara en och annan krona eftersom styrelse efter styrelse i Nyköpings Hockey misskött ekonomin. Faktum är ju två av de tyngsta namnen i höstens trupp var David Ytfeldt och Bjarne Hurtig, två spelare som man hyrt in relativt billigt från Linköping men som ingen visste när de skulle försvinna.
Under säsongen har det gått att skriva om spelaraffärer hit och dit nästan varje dag, delvis beroende på en ekonomi som kräver snabba, finurliga lösningar efter hand, delvis beroende på att så uppskruvat har tempot blivit, så där kan man tvingas leda en elithockeyförening idag, the modern way. Det sista kanske man måste köpa, men det kan jävlar i mig inte vara någon lätt uppgift att vara tränare för ett lag som ständigt ändrar skepnad.
Så fort en ny varg kommer in i en flock ruckas mönstren, ändras beteendet. Styrelsen har ett ansvar, där också.
Det finns ingen ledare, coach, tränare, chef eller VD som har alla med sig. Om mer än halva gruppen vänder sig som en man emot ledaren, då måste något göras, självklart. Om det är vad som skett i NH så har styrelsen handlat riktigt.
Jag är mer tveksam när det gäller den sportsliga effekt som syns i tabeller. Det finns ett matematiskt snille i Köpenhamn som forskat i det där och kommit fram till att tre matcher, det är allt man får, en positiv effekt i tre matcher, sedan är man tillbaka på noll. Med alla de problem som fanns i föreningen tidigare och som kanske inte hade någonting alls att göra med tränaren. Linköping, Södertälje och MoDo har sparkat tränaren de senaste veckorna med synnerligen tveksamt resultat.
Gudarna ska veta att det inte är någon lätt uppgift att driva en hockeyförening heller. Särskilt inte en som ligger pyrt till ekonomiskt och där man är pressad av allt och alla inför inträdet i en ny, lyxig arena. Men om det sett svajigt ut kanske det här rätt tid för Nyköpings Hockey att ställa sig upp som en enda person och peka med hela handen in i framtiden: det här är våran idé, så här ska vi göra, det här tror vi på. Och sedan skaffa tränare, spelare och ledare till den idén.
Så jobbar vi med nyheter