Studier visar att utan en lokaltidning minskar engagemanget för lokalsamhället. Ryktesspridning och demoraliserande krafter riskerar att slå rot (Nielsen ”Local journalism”).
I 25 procent av landets 290 kommuner finns ingen regelbundet bemannad redaktion
Fyra av tio kommuner, som svarat på en enkät från forskaren Carina Tenor, upplever att dagspressens kommunbevakning blivit sämre eller till och med mycket sämre.
Samtidigt växer kommuner och landstings informationsenheter. Måhända som ett svar på att lokaltidningar bevakar myndigheterna i allt mindre grad, men som även riskerar att ge en mycket ensidig bild av verkligheten.
Att ge en bild som skildrar flera sidor är en av den professionella journalistikens huvuduppgifter.
Göran Sollenberg skrev nyligen en insändare i SN om badandet på Brandholmen. ”Som så ofta när man själv känner till fakta om sådant man sedan läser i tidningen, inser man hur vinklat det ofta blir i informationsflödet”, skrev han bland annat.
I badartikeln får kritiska och mindre kritiska komma till tals, men det tycks gå honom förbi.
Göran Sollenberg må ha sin bild, men det finns andra.
Att flera röster gör sig hörda bör vi uppskatta i högre grad. Det skapar dynamik, meningsutbyte och en rörelse.
Ett tyst lokalsamhälle eller med bara ett fåtal röster ökar bara risken för rykten och att ett fåtal säger sig veta fakta.
Det vore ödesdigert.