EU-drömmen leder Turkiet in på rätt väg
Bilden av det förtryckande, militärstyrda Turkiet ska tvättas bort och ersättas av bilden av en välansad demokrati som respekterar grundläggande mänskliga rättigheter och sätter jämställdheten i högsätet. Vi kan utan att överdriva konstatera att det ingalunda är ett lättjobbat projekt. Dessutom tillkommer svårigheterna att få verkligt genomslag för de förändringar som görs i lagar och författning. En ung kvinna vi träffar sammanfattar problemet på ett talande sätt. I EU-ländernas lagstiftning görs generellt en generös tolkning av begreppet frihet, här görs i stället en ambitiös tolkning av inskräkningarna, säger hon.
Turkiet är ett land av kontraster. Fattigt och rikt. Modernt och gammalmodigt. Regionala och sociala klyftor. Förändringar som berör 65,5 miljoner människor får inte genomslag i en handvändning. Men nationella opinionsundersökningar visar på ett överväldigande stöd för de reformer som ska bli inträdesbiljetten i unionsgemenskapen. Det det är utan tvekan så att demokratiseringsprocessen och arbetet med att stärka de grundläggande mänskliga rättigheterna i Turkiet hade gått betydligt trögare utan EU-medlemskapet som morot och piska. Förutsättningarna för landets etniska minoriteter, kurderna inte minst, hade varit ännu svårare. Ska landet med i EU är Turkiet tvunget att erkänna sin mångfald av språk och kulturer, minoriteternas ställning måste stärkas och omfattande reformer krävs för att stärka kvinnans rättigheter i samhället inte bara på ytan utan också i folkdjupet. Annars slår porten till Europa igen, obönhörligen.
EU:s inställning till Turkiet är kluven. Det finns starka krafter som vill göra unionen till vad som av turkarna beskrivs som en kristen klubb. Det finns starka krafter, inte minst i inflytelserika länder som Frankrike och Tyskland, som med fruktan ser på inlemmandet dessa miljontals nya unionsmedlemmar. Det grundar sig i såväl misstro mot islam som fruktan för vilka effekter dessa miljoner får på den öppna, gemensamma arbetsmarknaden.
Det är därför Turkiet inser behovet av att göra sitt yttersta för att vara ett ljus i ansökarklassen, att inte bjuda på en ursäkt för EU att tacka nej. Men det är också därför som Turkiets EU-medlemskap utgör en viktig symbolfråga. EU:s vision är att sudda ut gränser, att främja demokrati och öppenhet i ett Europa som präglas av fred och inte av nationella motsättningar eller fördomar. Genom att säga ja till Turkiet, visar EU att man menar allvar. Länder som uppfyller kriterierna för medlemskap är välkomna i gemenskapen. Det vore också att uppmuntra en demokratiseringsprocess i Turkiets muslimska grannländer.
Olof Jonmyren
Politisk redaktör
olof.jonmyren@sn.se
0155-767 79
Så jobbar vi med nyheter