EU-pengar finns men Nyköping söker inte
Nyköpings kommun är sämst i Södermanland på att söka EU-bidrag för arbetslivsutveckling. Dessutom saknar kommunen ordentliga rutiner kring EU-projekten, hävdar kommunens egna revisorer.
Tänk dig att man kan få EU-bidrag för att så morötter. Kommunen söker ett sådant bidrag och sätter folk i arbete. När sedan projektet är klart visar det sig att kommunen inte alls har något behov av att så morötter, säger Hans Molander.
Då kan projektet försvaras med att vi fick ju ändå 50 procent betalt via EU-bidrag, men projektet kostar ju ändå lika mycket som man får in i bidrag.
Nyköping har en egen EU-organisation med en anställd samordnare. Ändå är kommunen sämst i Södermanland på att söka bidrag för arbetslivsutveckling.
Nyköping har fått 20 kronor per invånare under de första två åren. Genomsnittet för Södermanlands kommuner är 100 kronor, säger Hans Molander.
Det finns kommuner som har tagit in 180 kronor per invånare medan några ligger på två kronor.
Det finns stora pengar att hämta hos EU. Under perioden 20002006 har Sverige fått 19 miljarder kronor att fördela. Många kommuner har också utnyttjat möjligheterna att söka EU-bidrag de senaste åren.
Vanligast är olika satsningar på kompetensutveckling, både bland arbetslösa och dem som har jobb.
Dessutom finns vänortsutbyten med kommuner i andra länder och satsningar inom skolan.
För att bevaka EU-projekten är Nyköpings kommun medlem i East Sweden tillsammans med bland annat 13 kommuner i Östergötland.
Informationen från East Sweden upplevs som bra men kommunen har inte kunnat hantera den på ett bra sätt, slår revisorerna fast.
Nu kräver revisorerna att Nyköpings kommun tar fram en strategi och rutiner för EU-projekten.
Där ska anges vilka områden som ska prioriteras och vem som har ansvaret för att söka och starta EU-projekt.
Det är för diffust idag, säger Hans Molander.
Så jobbar vi med nyheter