EU-valet visar på mer rörliga väljare
Låt oss leka med tanken att Europaparlamentsvalet kan ses som en temperaturmätare på den allmänna politiska situationen - och inte bara är ett utslag för hur väljarna ställer sig i de frågor som avgörs på EU-nivå. Låt oss anta att tendenserna vi ser till viss del även är överförbara på riks- och kommunal nivå.
Det intressanta med Junilistans genomslag är att det illustrerar en tydlig grupp väljare som inte är bundna till de traditionella blocken och inte heller är strikt partitrogna. Partiet fick ungefär 15 procent av rösterna i såväl Oxelösund, Nyköping, Gnesta och Trosa. Det är inte orimligt att tänka sig att just dessa väljare skulle kunna bli tungan på vågen i flera kommuner.
I Trosa har majoriteten, socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet, svajat betänkligt och dras med stora ekonomiska problem. Detta trots att man höjt skatten med en krona. Näringslivklimatet har allvarligt försämrats. Moderaterna må ha gjort ett relativt blekt EU-val nationellt sett, men i Trosa har 24,2 procent av de röstande valt partiet. Tillsammans med centern, folkpartiet och kristdemokraterna samlar oppositionen 44,5 procent av rösterna, medan vänstermajoriteten endast får ihop 38,5. Junilistan får samtidigt 16,4 procent.
I Nyköping kan man anta att det uppmärksammade Ryanairavtalet och den påföljande bulldozermentaliteten från socialdemokratins sida gentemot opposition och medborgare satt sina spår. Junilistans väljarstöd ligger på närmare 17 procent. Detta i en kommun där socialdemokraterna och vänstern efter 2002 burit en bastant röstmajoritet.
Det är därför intressant att konstatera att de fyra borgerliga partierna samlar 38,9 procent av väljarna i EU-valet, medan socialdemokraterna plus vänstern får ihop 38,4. Demokratidebatten borde vara en allvarlig barlast för Nyköpings socialdemokrater. Om nu valen, som kommunalrådet Göran Forssberg (s) påstår i gårdagens SN, vinns mellan valen verkar han onekligen ha valt en udda taktik.
Så jobbar vi med nyheter