Det var drygt ett år sedan som Eva Jarkell Berglund och hennes man Sören Berglund skulle ta en promenad till affären i Stjärnhov för att handla.
‒Det var en solig lördagseftermiddag och vi hade varselvästarna på oss. Det har vi alltid, berättar Eva.
I en skarp kurva på landsvägen, intill Dammhagens IP, small det plötsligt till. Bilen träffade Eva i rumpan, och hon flög över huven och taket, och landade med ansiktet i asfalten.
‒Jag smällde sönder hela ansiktet och det sprutade blod. Ögat åkte in i ögonhålan och näsan krossades. Men jag bröt inga andra ben i kroppen, läkarna sa att jag hade en jäkla tur, säger Eva, som inte minns så mycket från smällen till det att hon vaknade upp på akuten.
Bilen försvann iväg mot Stjärnhov utan att stoppljusen tändes, men Sören lyckades se registreringsnumret, som stämde så när som på en bokstav. I efterhand har de förstått att mannen bakom ratten antagligen var så full så att han inte ens märkte kollisionen.
Bara en timme senare var polisen hemma hos ägaren till bilen, som bor i Stjärnhov. Han nekade dock till brott, och friades av tingsrätten i höstas. Rätten ansåg att det inte var ställt bortom rimligt tvivel att det var mannen som satt bakom ratten, delvis på grund av att vittnen lämnat olika signalement.
‒Vi satt i bilen på väg till vår dotter när målsägandebiträdet ringde och berättade. Jag blev helt hysterisk. Först blev jag arg, sedan jätteledsen, tårarna sprutade, minns Eva.
Hon kände igen mannen som hon mötte i tingsrätten, och har även sett honom i Stjärnhov flera gånger sedan smitningsolyckan.
‒Jag blir helt skakis när jag ser honom.
Domen överklagades och nyligen fälldes mannen för bland annat grov rattfylla och grovt vållande till kroppsskada i hovrätten. Straffet blev sex månaders fängelse. Domen kan tekniskt sett fortfarande överklagas, men Eva och Sören har ändå pustat ut och ser den drygt ett år långa rättsprocessen som ett avslutat kapitel.
‒Den här händelsen har förändrat hela våra liv. Det tog ett tag innan jag kunde gå på vägen förbi fotbollsplanen, men jag har gjort det nu. Men jag väljer helst en annan väg, säger Eva.
Det blev fyra nätter på sjukhus. Nu, ett år, flera operationer och en titanskiva under ögat senare mår Eva förvånansvärt bra, men hon har haft problem med dubbelseende och går fortfarande till en sjukgymnast på grund av muskelbesvär.