I december 2016 publicerade Granskning Sverige en intervju med en känd förintelseförnekare. Under samtalet berättar trollfabrikens intervjuare vad han själv anser om judar. I klippet säger speakerrösten: ” Jag har blivit religiös av att studera judarnas ondskefulla inflytande i världen”.
Judarna sägs sedan ligga bakom både 11 septemberattackerna i New York och Ryska revolutionen: ” alltid hittar man samma folkgrupp på den onda sidan i alla tragedier som hänt genom historien”, fortsätter speakerrösten.
I ett annat videoklipp, som publicerades på Youtube i februari 2015, ringer samma intervjuare upp en journalist på Aftonbladet och argumenterar för att det är farligt för ensamma kvinnor att umgås med Somaliska män eftersom de riskerar att bli gruppvåldtagna.
– Det andra exemplet, där somalierna nämns, där tycker jag att det är solklart att en åklagare ska inleda en förundersökning. Även det första fallet bör prövas, säger Sven-Erik Alhem.
Granskning Sverige publicerar sina videoinslag på Youtube och Soundcloud och använder en vanlig hemsida som samlingssida för alla sina inslag. De har ingen ansvarig utgivare.
Därför är det personen som talar i intervjuerna som blir ansvarig för innehållet i klippen. Det straffrättsliga ansvaret kan också hamna på den som äger eller administrerar hemsidan.
Brottet hets mot folkgrupp räknas som ett hatbrott i den svenska lagboken. Den som uttalar sig nedsättande eller hotfullt om någon utifrån dennes hudfärg, tro eller sexuella läggning kan dömas till böter eller fängelse.
Genom lagen om elektroniska anslagstavlor kan även den som äger en hemsida som publicerar sådant material ställas till svars inför domstol.
– Lagen om elektroniska anslagstavlor lägger ansvaret på tjänstetillhandahållaren. Alltså på den som erbjudit andra en plats att yttra sig, säger Tidningsutgivarnas chefsjurist Per Hultengård.
Även han anser att några av Granskning Sveriges uttalanden borde prövas av åklagare. Att bolaget Youtube, eller en enskild hemsida, ägs av ett företag skyddar inte personerna bakom sajten från rättsliga påföljder, säger han.
– Om man tar Facebook som exempel så är det inte någon på företaget Facebook som är tillhandahållare. Då tittar man istället på vems konto det är: Vem har i praktiken ansvar? Man söker alltid efter en fysisk person, inte efter företaget som står bakom sidan, säger Per Hultengård.
– Om man, som i det här fallet, har samlat på sig länkar så tillhandahåller man dem och då kan man göras ansvarig för innehållet i dem. Lagen säger att man ska ha en viss tillsyn och ta bort sånt som kan vara brottsligt.
Att någonting tas upp till prövning av åklagare är inte detsamma som att ett brott begåtts. Utgången av en åtalsprövning mot personerna bakom Granskning Sverige måste bedömas som oviss, anser juristen Benjamin Boman som följt tillämpningen av lagen om hets mot folkgrupp noga under de senaste tio åren.
– Inom det grundlagsskyddade området har det sällan, vad jag känner till, förekommit åtal mot rena konspirationsteorier. Att påstå att någon massutrotning av judar inte förekom under andra världskriget är inte i sig straffbart i Sverige, säger Benjamin Boman.
Detta bör även gälla för Granskning Sveriges uttalanden om judar och Somalier, bedömer han.
– Påståenden som att judar varit inblandade i 11 september-händelsen är, enligt min mening, av sådant slag att de bäst bemöts eller tillrättaläggs i en fri och öppen debatt. Jag anser således inte att det som har yttrats är tillräckligt för en fällande dom för hets mot folkgrupp, säger Benjamin Boman.
Sven-Erik Alhem betonar att det är en åklagarprövning han talar om. Det är inte samma sak som att kräva en fällande dom.
– Man har rätt att diskutera judefrågan i sig och det är inte självklart att allt som är omdömeslöst eller nedsättande är straffbart.
Eskilstuna-Kuriren har tidigare sökt personen som gjort uttalandena om judar och somalier. Han har inte svarat på kontakterna och meddelade via ett textmeddelande att han inte ville medverka i en intervju.