Några veckor in i oktober är andra året av den Björklundska skolan i rullning. Och skollagen som sjösattes under utbildningsminister Jan Björklunds ledning har fått uppenbar effekt. Tidigare betyg pressar och sporrar Nyköpings sjätteklassare, skrev SN i går (4/10). Och på Gnestasidorna rapporterades om högstadieelever som tränas i att bli entreprenörer.
Med den nya skollagen har gamla tidens kunskaps- och disciplinideal gjort nypremiär. Samtidigt premieras egenföretagande och kreativt tänkande. Det låter som en modern men väldigt svår kombination.
Redan innan Björklund blev skolminister rasade han mot att svenska elever presterade allt sämre i PISA-mätningarna, de internationella rankingarna av 15-åringars kunskaper. Med den nya skollagen skulle trenden vändas men resultatet får vi vänta på. Testerna görs endast var tredje år och först i december nästa år kommer siffror på tester som genomförts efter att den nuvarande skollagen började gälla.
Men fokuset på entreprenörskap kommer troligtvis inte göra avtryck i statistiken. I PISA är det kunskaper i matematik, naturvetenskap och läsförståelse som testas. Kinesiska elever toppar den senaste rankingen, det är resultatet av en skola där utantillinlärning och extremt höga krav är norm.
Det ger uppenbarligen goda reslutat i kunskapstester för 15-åringar. Men att Kinas ekonomi saknar innovationskraft är ett växande problem. Med stigande löner är målet att expandera forsknings- och utvecklingssektorn på bekostnad av tillverkningsindustrin. Men det är svårt att ta sig ur copy cat-ekonomin för ett land där elever och studenter inte har fostrats i att tänka tvärt om.
Ett annat land i PISA-toppen är Finland, och förutom rankingen är det svårt att dra paralleller mellan vårt grannland i öster och Mittens rike. Det finns alltså inget givet framgångsrecept.
Det är också oklart hur viktigt det är att hamna i topp. Självklart är solida kunskaper viktiga och de får aldrig åsidosättas i undervisningen. Men om man vänder på steken ser man att Österrike presterar under snittet i PISA och samtidigt har EU:s lägsta ungdomsarbetslöshet.
Den bittra sanningen är att kraven på elever och studenter höjs i takt med globaliseringen – både vad gäller kunskaper och innovationsförmåga. I den svenska skolan görs nu för första gången ambitiösa försök att kombinera de två kompetensområdena.
Skoldebatten har de senaste åren varit hetsig och tidvis besinningslös. Nu är det dags att ha lite is i magen.