Sveriges Radios Ekot har sammanställt vilka sidouppdrag Sveriges landshövdingar har. Liselott Hagberg har endast två, för Mälardalens högskola och Gripsholmsföreningen, inkomsten från dessa är 22 000 kronor per år. SN har sökt Hagberg, men landshövdingen är på semester, och länsråd Staffan Larsson svarar.
— Det går bra att ha sidouppdrag. De kan användas för att verka för regionens utveckling. Uppstår en jävssituation finns det rutiner. Inte bara myndighetschefen utan även annan personal kan ha intressekonflikter, i sådana fall lånar vi in personal från andra länsstyrelser, säger han.
Att Liselott Hagberg har få, men ändå några, sidouppdrag tycker Staffan Larsson är bra. Enligt honom ökar risken för jävsituationer ju fler sidouppdrag man tar på sig.
Uppfattningarna går isär om hur mycket arbete en landshövding har. Mats Svegfors, tidigare landshövding i Västmanland, säger till Ekot att han främst ägnade sig åt sidouppdrag. Sven-Erik Österberg i Norrbotten, med två sidouppdrag, känner inte igen sig i den verkligheten.
Har landshövdingen för lite att göra?
— Liselott jobbar jättemycket med länsstyrelsens frågor, hon är väldigt involverad i länets utveckling, säger Staffan Larsson.
Länsrådet är länsstyrelsens näst högste chef. Staffan Larsson tar avstånd från Svegfors åsikt att två höga chefer är en för mycket.
— Landshövdingen har mycket extern verksamhet, hon verkar för regionen i olika nätverk och är en dörröppnare. Jag är den som ser till att vi har en fungerande arbetsorganisation.