Få sörmlänningar får hjälp sluta röka
Att sluta röka är det vanligaste av alla nyårslöften. Det är också det löfte som oftast bryts. Många behöver få hjälp med rökavvänjningen. Men det är en hjälp som är få förunnad att få.
Och så borde det naturligtvis inte vara. Rökavvänjning hör hemma i primärvården. På varje vårdcentral och sjukhus borde det finnas någon i personalen som har utbildning i rökavvänjning, säger Barbro Holm-Ivarsson.
Men i realiteten ser det alltså helt annorlunda ut. Den sörmlänning som ringer sitt landsting får veta att att det är vårdcentralen man ska vända sig till.
Dessvärre är det väl lite si och så med både kompetensen och möjligheten att erbjuda rökavvänjning ute på vårdcentralerna, säger Christina Bremfält, folkhälsoplanerare på Landstinget Sörmland.
Kompetensen hänger ju ofta ihop med vilken personal som finns på den enskilda vårdcentralen. När den som fått en rökavvänjningsutbildning byter jobb så försvinner också kunskapen. Dessutom är läget inom sjukvården sådant att det är svårt att hinna med den här sortens förebyggande arbete det akuta arbetet att ta hand om sjuka tar det mesta av resurserna.
Ändå vet man att en satsning på rökavvänjning skulle vara lönsam. Kostnaden för att hjälpa människor att sluta röka är en bagatell jämfört med de gigantiska kostnaderna för alla sjukdomar i rökningens spår.
Enligt senaste statistiken röker 19 procent av Sveriges vuxna befolkning. 18 procent är män, 20 procent kvinnor. Å andra sidan är 20 procent av männen snusanvändare.
Vilket knappast är en bättre lösning. Den som snusar en dosa om dagen får i sig nikotin motsvarande 70 cigaretter, berättar Barbro Holm-Ivarsson.
Allra vanligast är rökning i gruppen kvinnor 4554 år. Det är också i den gruppen som många idag söker hjälp.
Det ser jag tydligt, säger Agneta Scott, en av de få rökavvänjare som finns hos Landstinget Sörmland.
Agneta Scott har arbetat med rökavvänjning sedan 1990 och har drygt 100 patienter per år. Hon menar dock att det finns ett stort dolt behov av rökavvänjning.
Jag får ofta höra att möjligheten att få hjälp att sluta röka borde finnas på varenda vårdcentral. Jag tror själv att rökningen borde få en större plats i vården, att det vore bra om läkare och sköterskor oftare tog upp det som en självklar fråga när man pratar hälsa med sina patienter bara det skulle förmodligen få fler att fundera kring sin rökning, säger Agneta Scott som också efterlyser ett aktivare engagemang från landstingsledningen.
Folkhälsoinstitutet drar under 2003 och 2004 igång ett projekt för att få fler att sluta röka. Regeringen har bidragit med 90 miljoner kronor.
Målet är att få fler att sluta snabbare. I dag slutar 40 000 röka per år kunde vi fördubbla den siffran vore det fantastiskt, säger Barbro Holm-Ivarsson.
I Sörmland precis som i resten av landet kommer all vårdpersonal att erbjudas en kurs i att samtala kring rökning.
Att ta upp rökningen som ett naturligt inslag när man pratar med patienterna om deras hälsa kan ge mycket, säger Barbro Holm-Ivarsson.
Så jobbar vi med nyheter