Trots att SFI, svenska för invandrare, har varit en del av det allmänna skolväsendet sedan mitten av 90-talet är det fortfarande svårt att få till effektivitet och en fungerande koppling till arbetslivet. Det menar Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef för fackförbundet Unionen, som i en rapport nu undersökt hur kommunernas kursutbud i SFI ser ut.
– Vi känner en viss frustration. Det råder stor kompetensbrist i landet och SFI spelar en jättestor roll för etableringen på arbetsmarknaden. Det blir ett resursslöseri för samhället när etableringstiden för nyanlända är onödigt lång. Vi måste fundera på hur vi ska snabba upp processen och koppla undervisningen till arbetsmarknaden, säger han.
Yrkes- SFI, där deltagaren får lära sig språket kopplat till ett särskilt yrke, är en del av lösningen, Det påskyndar inlärningen, leder till bättre studieresultat och snabbare etablering på arbetsmarknaden, enligt Unionen.
Men enligt förbundets studie erbjuder bara hälften av Sveriges kommuner SFI med yrkesinriktning utifrån yrkesbakgrund och omkring sex av tio kommuner erbjuder SFI med yrkesutbildning.
I Sörmland erbjuder 29 procent av kommunerna SFI med yrkesinriktning utifrån yrkesbakgrund och 40 procent erbjuder SFI med yrkesutbildning.
"Min drivkraft som lärare är att eleverna ska bli en del av samhället, där arbete är en del."
Lena Shwartz, SFI-lärare.
– Sörmland är sämre än genomsnittet. Ekonomiska resurser, brist på lärare och en stor variation i elevunderlaget gör det svårt för kommunerna att utvecklas åt rätt håll, säger Henrik Ehrenberg.
– Kommunerna behöver tänka nytt, samarbeta mer med näringslivet, ordna utbildning på arbetsplatser, digitalisera utbildningen och ha delar av den på distans, fortsätter han.
Distansmöjligheter finns i bland annat Katrineholm, där Lena Shwartz jobbar som SFI- lärare på D-nivå.
Hon tror att distansundervisning kan vara bra, men beroende på hur det är upplagt. Själv är hon övertygad om att språk kräver interaktion. På SFI i Katrineholm kan elever som har fått jobb eller är föräldralediga, och som läser på D-nivå, slutfölja sin utbildning på distans.
Eleverna har i samarbete med arbetsförmedlingen också möjlighet att läsa yrkessvenska, kombinerat med en yrkesutbildning. Idag finns ett servicespår, och i februari är förhoppningen att ett vårdspår ska börja.
– Forskningen är inte jättetydlig med att det är jättebra att kombinera arbete och språkinlärning. Språk tar tid och måste få ta tid. Språkinlärning är väldigt individuellt. Våra elever kommer hit med olika förutsättningar och samma undervisning kan leda till olika resultat, säger Lena Shwartz.
Hon påpekar att skolan har Skolverkets kunskapskrav att förhålla sig till, något som det saknas förståelse för, enligt henne.
– Olika aktörer drar i våra elever men vi har inte samma mål, eller samma syn. Min drivkraft som lärare är att eleverna ska bli en del av samhället, där arbete är en del. Men individen och språket måste vara i fokus, säger Lena Shwartz.
Bengt Melin är rektor på SFI i Strängnäs. Här finns bland annat projekt med undervisning som riktar sig mot vård- och barnomsorg. För elever som gått några terminer finns också möjligheten att önska sig inriktning mot till exempel industri och byggnad.
Bengt Melin är väl medveten om att det finns en tydlig vilja, inta bara från Unionen, utan även från staten, att nyanlända snabbare ska komma in i jobb.
– Vi vet att jobb minskar utanförskapet också och kan vi bidra till det, försöker vi göra det. Yrkes- SFI är en bra väg i vissa fall, men inte allenarådande. För den som har ett yrke och ska fortsätta, är det en framkomlig väg, säger Bengt Melin.
Enligt Unionen bör Länsstyrelserna få i uppdrag att verka för att fler kommuner samarbetar för att erbjuda yrkesinriktad Sfi som distansutbildning. Kommunerna kan hålla kostnaderna på en rimlig nivå och använda utbildade Sfi -lärare effektivt.
– Som fackförbund tror vi på lärande på arbetsplatsen oavsett om det handlar om att lära sig ett språk eller yrke, eller båda delarna samtidigt, säger Henrik Ehrenberg.