Fågelskådning blev politik

Naturintresset finns i familjen och när en vän, som är fältbiolog, tog med honom på fågelskådning väcktes intresset för att påverka miljödebatten, ordentligt. Fältbiologens helhetsperspektiv; att både vistas i naturen och samtidigt jobba med att påverka till förändring, smittade av sig.
– Jag blev intresserad av hela paketet, att få den här planeten att fungera i evighetens tid, säger Johannes som fyller 30 år i morgon torsdagen den 29 oktober.
Redan i gymnasiet gick han med i Miljöpartiets Grön ungdom och på Luleå universitet läste han till en kandidatexamen i statsvetenskap. Nu har han två arvoderade deltidstjänster. Dels är han distriktsordförande i Miljöpartiet Sörmland och dels arbetar han med politiska uppdrag i Landstinget. Dessutom sitter han i den lokala bygg- och tekniknämnden.
– Man kan säga att jag har drömjobbet, jag har hela tiden velat arbeta i en idéburen organisation för att i förlängningen kunna förändra världen.
Men det var inte universitetskurserna som gav honom mest kunskaper eller som höll honom kvar på högskolan så länge att studiemedlen sinade. Johannes menar snarare att det ideella arbetet som direktör för högskolans spexverksamhet gav honom de riktigt välbehövliga kunskaperna.
– Att få arbeta med en grupp på 50 personer, som alla arbetar ideellt och få dem att jobba åt samma håll, det lärde jag mig mer av än alla poäng.
De kunskaperna har han stor nytta av nu, när partiet är i full färd med planering inför nästa års val. Enligt Johannes är det så mycket att göra att han knappt hinner fira sin födelsedag. Att bli 30 år är dock ingenting han våndas inför. Till sin livsstil har han varit 30 år, och till och med medelålders, ganska länge, enligt honom själv.
– Jag tittar gärna på ”På spåret” en fredagskväll, håller på med Icas rabattkuponger och när man en lördagsmorgon är fullständigt nöjd med att ha löst Melodikrysset, då finns det ingen åldersnoja, skrattar Johannes.
Men så är han också lillebror till två storasystrar och i politiken tillhör han det yngre gardet. Det sistnämnda tycker han är synd, men han har förståelse för att många unga med stora visioner inte har tålamod med politikens och demokratins många processer.
Trots sitt stora engagemang är Johannes övertygad om att han inte ska jobba med politik hela sitt liv.
– Jag tror inte det är bra, man umgås bara i politikerkretsar och hamnar för mycket bortanför verkligheten. Jag har tänkt att jag ska göra det här i några år, sedan göra något annat och därefter kanske återvända till politiken igen.