Missar man att betala ett par hyror är det inte säkert att man får bo kvar i sin lägenhet. Och bostadsmarknaden är inte nådig mot en familj med dålig ekonomi och betalningsanmärkningar. SN har intervjuat mamman i en barnfamilj som fått besked om att de ska vräkas från sin lägenhet. Hon har precis fått reda på att de får uppskov med hyresskulden med ytterligare två månader. Det beskedet kom bara en dryg vecka innan deras vräkningsbeslut skulle verkställas.
När tidningen intervjuade Cornelia, mamman i familjen, förra veckan var det sagt att de skulle vräkas den 4 maj.
– Det är kaos. Jag vet inte var vi ska ta vägen. Jag vet inte vad som kommer att hända den 4 maj. Vi får väl bo i tält, jag har ingen aning, sa Cornelia.
Beskedet om vräkning från hyresvärden Kustbostäder fick de i mitten av april, men innan dess har det kommit krav från Kronofogden. Hon har sökt hjälp hos socialtjänsten, men enligt Cornelia får hon inga klara besked om vilken hjälp familjen kan få med att ordna en bostad.
– Jag tycker att ”soc” skulle kunna ta mer ansvar i och med att vi har barn. De vill träffas och prata men har inte gett något klart besked om hur de kan hjälpa om vi inte löser det själva. Jag vill ha svar på om de kan hjälpa eller inte. Hur ska vi planera – vad kommer vi att kunna ta med oss när vi blir vräkta, fortsatte Cornelia.
Hon berättade att de kom efter med hyran i januari och tog kontakt med Kustbostäder för att få till stånd en avbetalningsplan. Något de fick nej på. De tog då kontakt med socialen för att få stöd.
– Där fick vi inte svar förrän i mars och då hade skulden växt ännu mer. Vi ansökte om ett förmedlingsstöd, att vi skulle få ett lån som sedan betalas av direkt från de intäkter vi får, men fick nej på det.
Familjen började febrilt att leta efter en ny bostad. När den första intervjun gjordes var det en dryg vecka kvar till den 4 maj. Cornelia är införstådd i att det är hon och hennes make som har ansvaret för att hitta en bostad, men är lika införstådd i att det inte blir lätt. Nu har de en hyresskuld, hon är sjukskriven och maken är mestadels arbetslös. Det på en bostadsmarknad där hyresvärdarna har möjlighet att välja och vraka bland sina hyresgäster och där de flesta bostadsföretagen inte hyr ut till personer med hyresskulder – som dessutom inte har något arbete.
”Hej gubben”, ropade Cornelia bort från telefonluren ut i lägenheten. Klockan är långt efter skolstart en vanlig vardag.
– Vår son är utmattad och sover länge innan han kliver upp, sa hon.
Cornelia är orolig för att parets son ska tas ifrån dem.
– Vi har sökt hjälp överallt, både ”soc” och ”bup” för sonen och hans mående och får bara nej, jag har haft två blödande magsår och fått vara inlagd på grund av detta. Sonen mår ännu sämre och är livrädd att vi ska bli hemlösa och han ska bli tagen från oss igen, berättade hon.
– Jag har frågat men inte fått något klart svar från socialtjänsten om vad som kommer att hända med honom om vi blir hemlösa, fortsatte hon.
Enligt Cornelia började problemen med ekonomin i samband med att deras son blev omhändertagen och satt på familjehem i ett drygt år. Något som blev ett hårt slag för föräldrarna. I höstas upphävde förvaltningsrätten vård- och omsorgsnämndens beslut som föräldrarna överklagat och sonen fick flytta hem tidigare än vad nämnden förespråkat. Förvaltningsrätten fråntar dock inte föräldrarna hela ansvaret för att deras son sattes på familjehem.
”Alldeles oavsett vad NN och NN angett rörande våld mot sin son är det rättens utgångspunkt att sådant skadligt våld förekommit i hemmet. Frågan är därför om detta missförhållande riskerar att återupprepas om tvångsvården upphör. Av utredningen i målet framgår att livssituationen för såväl NN och NN som deras son har förbättrats vilket bör ge goda förutsättningar för nödvändig familjebehandling”, skriver förvaltningsrätten i sin dom.
Händelser som föräldrarna dock nekat till.
– Det finns flera personer som vittnat om att det inte stämmer, men det verkar inte hjälpa, sa Cornelia om en händelse då hon påstås ha örfilat sin son.
Nu är dock sonen hemma igen sedan en tid tillbaka och det överhängande problemet är vräkningen. Ett par dagar efter den första intervjun med Cornelia får hon och maken besked om att de får ett uppskov på två månader. Problemet kvarstår, men är inte lika akut längre. Den senaste tiden har familjen dock lagt en del pengar på att förbereda sig på att de skulle stå på gatan den 4 maj.
– Vi har förberett för att hyra en husvagn och byggt om bilen för att den ska kunna dra den. Sedan har vi fått göra reparationer på den för att den ska kunna gå igenom besiktningen. Att köpa avgasrör för 1 500 kronor och flyttkartonger kanske inte låter som så mycket pengar, men har man en väldigt begränsad ekonomi så är det mycket. Det är onödiga pengar, säger hon.
– Men vi kommer inte att kunna lösa den här skulden på två månader, inte en chans. Vi får knappt ut till existensminimum nu. Jag hoppas att de kan dra en rimlig summa per månad direkt till hyresskulden. Går den till Kronofogden går pengarna till andra skulder i stället, fortsätter Cornelia.
En ljuspunkt är att hon tycker att socialtjänsten börjat hjälpa hennes son.
– De har sagt till honom att de inte har några planer på att ta honom från mamma och pappa. Det var väldigt bra tycker jag, att han fick höra det själv från ”soc” har gjort att han lugnat ner sig. Han är inte lika rädd.
Fotnot: Cornelia är inte mammans riktiga namn.