Hon är chef för förskolan Pikku-Erkki och rektor för Sverigefinska skolan i Eskilstuna. Förskolan har cirka 100 inskrivna barn, och i årskurserna 1-6 finns nästan 80 elever.
‒Lagstiftningen som kom 2015 gjorde att eleverna inte behöver ha finska som aktivt språk i hemmet. Man har rätt läsa finska som nybörjare så länge man tillhör minoriteten. Det ger en ny och spännande möjlighet som många tagit tillvara, säger Hanna Valldén.
Hanna kom till Sverige på 1970-talet och tillhör andra generationens invandrare.
‒Jag kände mig som finne när jag växte upp, men i dag finns det en status i att hitta sin identitet som Sverigefinne. Då blir också språket viktigare. Många föräldrar pratar inte finska med sina barn hemma, de kanske har förlorat finskan själva men ser det som viktigt att barnen får språket med sig.
Sverigefinska skolan är tvåspråkig och undervisningen sker på lika delar svenska som finska.
Kommer finskan att överleva i Sverige?
‒Vi jobbar stenhårt för det och jag hoppas innerligt. Men det pågår en språkrevidering och det handlar inte längre bara om att upprätthålla, utan om att vitalisera språket. Tyvärr har det gått så långt.
Fram till 2013 hade Sverigefinska skolan även högstadium. Kullarnas storlek gör det inte längre möjligt. Glappet som uppstår mellan skola och arbetsliv medför därför en språklig risk.
‒När de slutar hos oss är de aktivt tvåspråkiga men när de börjar högstadiet på en kommunal skola så kanske de får en timmes undervisning i veckan. Då är det jättesvårt att upprätthålla finskan fram till arbetslivet. Och det är synd för finskspråkighet efterfrågas väldigt mycket inom vård och omsorg.