Fler barn i skolan ger ebb i kassakistan
När humanistiska nämnden träffades i tisdags stod en översyn av skol- och barnomsorgspengen som en av de tunga punkterna. Enligt nämndens ordförande, Lena Isoz (m), är orsaken att systemen måste anpassas till ändrade förhållanden, bland annat den av regeringen införda maxtaxan.
Kommunens skol- och ekonomichefer har lämnat ett förslag till ny organisation. Det innebär att underskottet inom barnomsorgen i år troligen blir drygt fem miljoner kronor. Något som bekräftas av den färska tertialuppföljningen för årets första fyra månader. Den visar ett underskott för skola och barnomsorg på drygt två miljoner jämfört med budget.
Glädjande är dock att resultatenheterna håller sina budgetar. Nu måste vi fördela om pengarna centralt, säger Isoz.
En svårighet med penningsystemet är att beräkna kostnaderna i förväg. Eftersom en viss summa åsätts varje barn blir systemet känsligt för förändringar. Trosa är en inflyttningskommun. Sju fler barn än beräknat har tillkommit i skolorna, 49 fler går i barnomsorg.
Samtidigt innebär maxtaxan att föräldrarna kan låta sina barn gå i genomsnitt en timme längre på dagis per dag. Vi har bett tjänstemännen räkna på hur mycket införandet av maxtaxan kostar kommunen. Vi ska skicka en faktura till regeringen på den summan.
Birgitta Danielsson (s) deltog inte i beslutet om skol- och barnomsorgspengens konstruktion. Socialdemokraterna vill riva upp penningsystemet för att i stället återgå till fasta, årliga anslag till skolor och daghem.
En anslagsfinansierad verksamhet ger bättre ekonomisk kontroll, hävdar s.
Men den tar bort föräldrarnas möjlighet att som i dag välja skola eller dagis för sina barn, invänder den borgerliga majoriteten.
Räkna med att få höra mer av den debatten inför valet i september.
Så jobbar vi med nyheter