Fler elever behöversärskilt stöd i skolan
Antalet elever som behöver extra stöd i skolan har ökat drastiskt i Gnesta kommun de senaste åren. Samtidigt blir klasserna större och andelen behöriga lärare färre.
Trots detta var 93 procent av Gnestaeleverna som gick ut nionde klass behöriga att söka till gymnasieskolan. Det är visserligen en minskning med några procent sedan tidigare år men högre än riksgenomsnittet.
Antalet behöriga lärare har minskat de senaste åren. 2002 hade 64 procent av lärarna pedagogisk utbildning.
Det där är lite missvisande. I siffrorna för år 2000 räknades även lärare med pedagogisk förskoleutbildning med. Men nu använder vi Skolverkets mått där behöriga lärare ska ha genomgått föreskriven lärarutbildning, säger barn- och utbildningschef Michael Martinsson.
Varför har andelen elever som behöver särskilt stöd ökat drastiskt?
Kraven i samhället och skolan är större. Det har alltid funnits svaga elever men dagens skolsystem har gjort dem mer synliga. Exempelvis har Gnesta ingen egen särskoleenhet, utan kommunen köper platser i Nyköping eller Södertälje. Många föräldrar med barn som är berättigade till särskola tycker att skolvägen blir för lång och väljer att placera barnen i den kommunala skolan i Gnesta.
64 procent behöriga lärare med ett mål för 2003 på 70 procent, är inte det väldigt lågt?
Ja, det är väsentligt färre än riksgenomsnittet. Det är vi medvetna om och försöker locka lärare till kommunen. Det är ett problem, vi konkurrerar med en avsevärt högre lönebild i till exempel Södertälje och Stockholmsförorterna. Jag tror att vi kommer att nå ganska nära målet för 2003.
Men hänger inte antalet behöriga lärare och elevernas sämre kunskaper ihop?
Naturligtvis finns det en koppling mellan behöriga lärare och bra skola, men jag kan inte se den direkta kopplingen till elevernas sämre resultat.
Vi har många duktiga pedagoger som saknar formell utbildning.
Det hänger snarare ihop med att ungdomarna är kloka. När de söker till gymnasieskolan räknas betygen ihop till en meritvärdepoäng. De behöver inte räkna med alla ämnen, jag tror att en del gör ett medvetet val och väljer att inte satsa på vissa ämnen.
Det finns naturligtvis också en koppling till att om man har en utvecklingsstörning men väljer att gå kvar i grundskolan så har man inte samma förutsättning att nå målen i alla ämnen.
För att klara hårdare budgetramar har skolan tvingats omorganisera och slå ihop klasser.
Det är inget ovanligt med högstadieklasser på cirka 30 elever, men med Gnestamått mätt är det en försämring. Jag känner en oro att vi på sikt inte lyckas upprätthålla den goda måluppfyllelse vi har idag.
Så jobbar vi med nyheter