Fler tjänstemän på SSAB jobbar efter 65

Per Ahl berättar att det på SSAB finns fler tjänstemän som nu jobbar vidare efter att ha fyllt 65 år. Sedan maj 2001 har det också förekommit att någon anställd på arbetarsidan fortsatt jobba efter 65-årsdagen, men just nu finns det ingen sådan på SSAB.
Jag är övertygad om att det blir allt fler som kommer att jobba efter 65, både bland tjänstemän och kollektivanställda, säger Per Ahl, och förklarar sin ståndpunkt:
Allt fler har den fysiska vigören att de kan och vill fortsätta jobba ett par år till. Många av jobben inom produktionen här har också blivit fysiskt lättare och de som är lite äldre byter ofta arbetsuppgifter till sådant som sliter mindre på kroppen.

Per Ahl konstaterar vidare att allt fler av jobben inom produktionen på stålverket, och inom industrin i allmänhet, förändrats under de senaste åren. I dag gör de kollektivanställda mycket som tidigare ansågs som klara tjänstemannauppgifter, menar han. En förändring som gör att fler industriarbetare orkar jobba längre.
Många har också mer eller mindre det sociala livet kopplat till arbetet, tillägger han.
Hans Gidhagen, enhetschef och ansvarig för pensions- och försäkringsfrågor vid paraplyorganisationen Svenskt Näringsliv, tillmäter inte möjligheten att fortsätta jobba tills man fyller 67 år så stor betydelse. Han instämmer i grundtanken bakom den höjda pensionsåldern, att en kommande arbetskraftsbrist i Sverige gör det önskvärt att så många som möjligt blir kvar så länge som möjligt i arbetslivet. Detta dels för att bidra till tillväxten, men också för att hålla de offentliga utgifterna för den äldre befolkningen nere.
Men, och det finns ett stort men i den här bilden, säger Hans Gidhagen:
Det är sällsynt att någon vill jobba efter 65, och den genomsnittliga reella pensionsåldern ligger kring 62 år. Den stora frågan nu är inte att få folk att jobba vidare efter 65, utan i stället borde man koncentrera sig på att få folk att åtminstone jobba fram tills att de fyller 65 år.