Det är två separata fall som ligger till grund för kritiken. Det ena rör den Gnestamamma som SN tidigare berättat om och som först dömdes till fängelse för misshandel av två av sina barn, men vars dom hovrätten ändrade till villkorlig dom och samhällstjänst.
Ivo konstaterar en rad brister i det här fallet. Bland annat anser Ivo att det är "mycket anmärkningsvärt" att socialnämnden väljer att avsluta en utredning med motiveringen att mamman ska få stöd på hemmaplan och att socialtjänstens personal på så sätt ska utreda hennes styrkor och svagheter. Anledningen till Ivos ifrågasättande är att socialtjänstens utredning hade samma övergripande frågeställningar när den inleddes. Ivo anser därför att nämnden inte fullföljt sin utredningsskyldighet.
Insatsen på hemmaplan kunde inte heller verkställas då modern ska ha nekat socialtjänstens personal att komma in. Detta kom dock inte fram förrän när ett sedan länge inplanerat uppföljningsmöte hölls. Dessutom saknas dokumentation för flera delar av socialtjänstens utredningar.
Barnen omhändertogs vid årsskiftet 2011/2012 men Ivo menar att man borde ha övervägt ett omhändertagande långt tidigare.
Det andra fallet som Ivo påpekar brister i rör en vårdnadsutredning. Även här menar tillsynsmyndigheten att det finns brister i dokumentationen. Vissa journalanteckningar har skrivits in i akten en till två månader i efterhand, trots att dokumentation egentligen ska ske fortlöpande.
I det här fallet har dessutom handläggningstiden dragit i väg. Eftersom det inte finns någon egentlig tidsgräns i liknande fall har Socialstyrelsen satt ett riktmärke på tre till fyra månader. Utredningstiden i det här vårdnadsfallet tog åtta och en halv månad och enligt Ivo har det inte framkommit något som gör den långa tiden befogad. JO, justitieombudsmannen, har dessutom konstaterat i en annan vårdnadsutredning att åtta månader är en oacceptabelt lång handläggningstid.