Föreningars mål blir viktigast för förhandlingsbara bidrag
Föreningsbidragen i Nyköpings kommun blir förhandlingsbara och målinriktade. I varje fall om den grupp bestående av politiker och föreningsmänniskor, som jobbar fram ändringen, får som den vill.
Än har vi bara tagit fram en principmodell och Barn- och Ungdomsnämnden har godkänt den. Nu är det detaljerna som saknas, säger Larz Johansson, ordförande i Ålberga GoIF och Södermanlands Idrottsförbund tillika medlem i den grupp som sedan i våras suttit i möten om det nya systemet.
Men det här är något som kommer mer och mer, säger han. Att man tittar på kvalitet istället för kvantitet. Kvantitetsstyrda bidrag kommer att försvinna och ersättas av en mer målinriktad verksamhet.
I dag får föreningarna bidrag beroende på hur många ungdomar som idrottar i just den klubben. Man får betalt i efterskott efter att först sänt in årets alla närvarokort.
Det nya systemet ska förenkla hela den biten, säger Larz. Man slipper blanketter och byråkrati.
Istället ska klubbarna själva förhandla med kommunen om vad de anser att deras verksamhet är värd.
Det verkar nästan som mer jobb, både för kommunen och föreningarna?
Det kan tyckas så, men det gamla systemet kräver rätt mycket tid det också. Vad vi vill är att föreningarna tänker till före hur mycket pengar de behöver.
Läger, ledarutbildningar, speciella träningsgrupper för tjejer i en killsport och tvärtom, invandrarprogram, demokratiska uppdrag för ungdomarna allt sådant ska premieras.
Vad händer då om klubbens planer inte går i lås, något som man redan har fått pengar för?
Inget att oroa sig för, det justeras bara året efter. Då görs en avräkning på det årets bidragsutdelning, säger Larz Johansson.
Om man tittar på Borlängemodellen, som tillkom 1996, behövs inga personliga kommunmöten för summor under 10 000 kronor. Det är först vid de större bidragsutdelningarna som de riktiga förhandlingarna startar.
Och det är något som vi kan tänka oss här också, även om inget är slutdiskuterat i det fallet, säger Larz. Men ett schablonbelopp för de klubbarna som får mindre bidrag kan vara bra. Däremot när det gäller föreningar med större verksamhet så måste tjänstemän och ibland även politiker finnas med i diskussionerna. Det nya bidraget bygger på en dialog mellan kommun och klubb.
Ska nu alla föreningar skaffa sig en munvig person som vet hur man för sig runt ett förhandlingsbord.
I och för sig ska inte det vara avgörande. En bra och välskött förening, med god ekonomi och bra framförhållning ligger bättre till än en förening som kanske inte tänker så mycket på framtiden.
Föreningslivet måste utvecklas, se bara vad som hänt i politiken där en del partier stelnat till. Det finns risk för att samma sak kommer att hända även här.
Vem vinner på det nya systemet små eller stora föreningar?
Det är svårt att säga om någon kommer att vinna eller förlora på det. Så värst mycket mer pengar tror jag inte kommunen är bered på att slussa in i systemet.
Möten var tredje vecka under hösten ska fixa detaljerna i den nya bidragssatsningen. Under 2002 kan kanske en försöksperiod dras igång, men det är först 2003 som Nyköpingsmodellen kommer att användas fullt ut.
Så jobbar vi med nyheter