Det har gått fort för Swish och plastkort att bli en viktig del av privatpersoners och företags vardag. Ibland behöver vi inte ens alltid slå in koden när vi blippar korten.
Allt detta har revolutionerat hur vi tänker och agerar med betalningar. För bara ett decennium sedan såg det betydligt mer annorlunda ut.
– Jag började för cirka tio år sedan med forskning om det kontantlösa samhället. Då såg jag att utvecklingen mot färre kontanter var på gång. Sedan har vi sett att banker överger kontanter allt mer. Mer än 50 procent av bankkontoren är nu kontantlösa. Även konsumenter verkar föredra andra betallösningar så som betalkort, Swish och iZettle, säger Niklas Arvidsson som är forskare och universitetslektor på Kungliga tekniska högskolan.
Tillsammans med andra forskare från Riksbanken och Köpenhamns handelshögskola började han att undersöka hur utvecklingen framöver kan se ut.
– Vi designade en studie där vi ville veta; kan handlarna tänka sig att säga nej till kontanter, vilket de lagligen har möjlighet till, och i så fall när?
Teamet fick in svar från 741 handlare från hela landet.
– Cirka hälften svarade att de kan komma att sluta ta emot kontanter senast 2025. Drygt två tredjedelar svarade senast 2030, säger Niklas Arvidsson.
Studien visar att om kontantförsäljningen för en butik är sju procent eller mindre, är det inte längre ekonomiskt lönsamt. Då blir kostnaderna lika höga som marginalen på den försäljningen.
Med hjälp av informationen kunde forskarna sätta en dag då den genomsnittliga handlaren i Sverige kommer att ha ungefär sju procent i kontantförsäljning – om den nuvarande trenden fortsätter det vill säga.
Då är det inte längre ekonomiskt lönsamt.
Niklas Arvidsson, forskare
– Vi landade på den 24 mars 2023. Eftersom det inte längre är ekonomiskt lönsamt vid den tidpunkten, borde handlarna säga nej till kontanter och därmed hamnar vi i en situation då kontanter har förlorat betydelse för den svenska ekonomin, säger Niklas Arvidsson.
Tror du att fysiska sedlar och mynt kommer att finnas kvar?
– Kontanter kommer nog fortsatt att finnas kvar som ett lagligt betalsätt enligt Riksbanken, men den praktiska användningen kommer att vara mycket marginell, säger han.
Niklas Arvidsson tar upp den så kallade nätverkseffekten.
En butiks beslut kommer att påverka andra butikers beslut.
Niklas Arvidsson, forskare
– Om en stor handlare som exempelvis Ikea säger, ”nu accepterar vi inte kontanter längre”, då blir det mycket lättare för mindre butiker att säga samma sak. Det blir därmed inte en linjär process där varje butik fattar ett självständigt beslut, utan när det börjar sätta igång så kan det gå snabbt. En butiks beslut kommer att påverka andra butikers beslut, säger han.
Just snabbheten är unik för Sverige, menar han.
– Det har gått oerhört fort, snabbare än vad man någonsin trodde.
Vad beror det på?
– Swish lanserades i december 2012. Sedan tog det ett tag, ungefär till 2015-2016 innan det exploderade. Det var en viktig faktor till att kontantanvändningen minskade mycket snabbare är många trodde. Nu har det ersatt betalningen med kontanter mellan privatpersoner, säger Niklas Arvidsson.
Det har dock lett till en del problem för vissa grupper, så som äldre och personer med fysiska eller kognitiva funktionsnedsättningar, som kan ha svårt att betala med kort eller mobila betaltjänster.
– Men för majoriteten av befolkningen är det här inte ett problem. De flesta verkar tycka att det går väldigt bra, säger han.
Det digitala kan vara sårbart, vad gör man åt det problemet?
– Det är en sak som bland annat myndigheten för samhällsskydd och beredskap håller på att jobba med. Vad händer om alla betaltjänster är elektriska, om elen försvinner och Internet ligger nere?
Det finns en poäng med att ha kvar kontanter, men det skyddar inte mot allting.
Niklas Arvidsson, forskare
– Det viktigaste tror jag är att man inte har endast en typ av system. Då ökar riskerna. Kontanter skulle kunna ge ett visst skydd, om till exempel Swish-systemet fallerar. Så det finns en poäng med att ha kvar kontanter, men det skyddar inte mot allting. Även kontanter är beroende av el så att bankomater och kassaapparater fungerar till exempel, säger han.
Vad säger det om Sverige att just vi är världsledande av alla länder?
– Det är ett tecken på vissa saker. Vi har innovativa företag som tar fram spännande lösningar som konsumenter och handlare dessutom vill ha. Sverige har historiskt sett en stark ingenjörstradition och en stark digital industri. Våra exporter inom elektronisk musik och spelvärlden är några exempel.
Han menar även att svenskar generellt litar på samhället, dess institutioner och banksystemet.
– Tyskar till exempel tycker att svenskar är naiva i de här frågorna. Men det är svårt att jämföra länder. Sverige har en speciell historia. Vi är ett litet land som inte har varit i krig på hundratals år. Vi har haft en stabil demokrati. Då litar vi mer på samhället och systemet. Tyskland har däremot en helt annan 1900-talshistoria som är väldigt omvälvande. Därmed kanske man inte litar på samhället och dess institutioner på samma sätt.
För att ha en chans att förutse hur framtiden kommer se ut måste man ställa sig frågan; vad händer i resten av världen?
EU vill skapa en inre marknad för betaltjänster.
Niklas Arvidsson, forskare
– EU vill skapa en inre marknad för betaltjänster. Då kommer landsgränserna att suddas ut, gränser som länge varit väldigt starka inom banker och finansiella tjänster, säger Niklas Arvidsson.
De skandinaviska bankerna driver ett så kallat ”P27-projekt”, där de vill skapa ett skandinaviskt samarbete kring betaltjänster.
– Jag tror att vi kommer se en internationalisering av de här marknaderna under de kommande tio åren.
Vad betyder det konkret?
– Att det blir ännu enklare och effektivare betalningar. Det skulle kunna vara att kunder kan använda Swish-liknande lösningar även på internationella betalningar. Kanske först mellan de nordiska bankerna, men på sikt även till exempelvis Italien eller Frankrike. Först måste det till något samarbete där bankerna enas kring standards, rutiner och säkerhet men också transaktionshanteringen.
Det kan också bli någon kryptovalutabaserad lösning, menar han.
– Jag tror dock inte att det blir med de nuvarande valutorna, så som bitcoin. Det måste växa fram en andra eller tredje generations kryptovaluta. Bitcoin funkar för vissa men det finns ett stort problem, valutan fluktuerar väldigt kraftigt. Det är okej om man vill investera vid rätt tidpunkt, men som betaltjänst vill man ha en stabil valuta.
Vad tänker du om Riksbankens arbete med att ta fram en e-krona?
– Jag tycker att det är ett väldigt intressant initiativ. Men det är fortfarande osäkert hur den kommer att se ut, om den kommer att tas fram och hur den kommer att användas.
Niklas Arvidsson menar även att e-kronan hade kunnat ge tillbaka Riksbanken den centrala rollen för betalningar som man lite tappat i dag.
E-kronan kan bli ett komplement.
Niklas Arvidsson, forskare
– Det mesta av pengarna som vi har, är pengar utgivna av de privata bankerna. Riksbanken är dock mer stabil och en Riksbanksutgiven e-krona kan bli ett komplement, samtidigt som Riksbanken behåller sin viktiga roll inom betalsystemet, säger han.