– Det är en oroande ökning, och den bara fortsätter och forsätter. Vi kommer se betydligt högre siffror än vi har i dag. Jag hoppas att vi får medel och möjligheter att vidta effektiva åtgärder för att stoppa eller vända på utvecklingen.
Orden kommer från Andreas Seiler som är forskare på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och bland annat gör analyser av viltolyckor, trafikdödlighet, barriär- och störningseffekter på djur.
I Sörmland har antalet viltolyckor ökat från 1 988 år 2010 när den nuvarande statistiken började föras till 3 409 förra året. I de flesta olyckorna, 1 883 till antalet, handlar det om kollision med rådjur. Men det blir allt vanligare att kollidera med vildsvin och dovhjort.
– Viltolyckor är en komplex fråga, men vi har ökande viltstammar av vildsvin och hjort vilket gör att det finns fler djur i markerna som kan bli påkörda. Vi har bilismen som ökar stadigt med 1-2 procent per år som kan krocka med vilt.
Andreas Seiler konstaterar att olyckor med vilt kostar enorma summor för samhället varje år.
– I grova drag handlar det om tre miljarder kronor per år för viltolyckorna på de svenska vägarna och ytterligare en miljard om man räknar med järnvägssidan.
I genomsnitt kostar en älgolycka cirka 220 000 kronor, en vildsvinsolycka 40 000 kronor och en rådjursolycka 25 000 kronor.
– Det som dominerar kostnadsbilden är personskador och människoliv, men också fordonsskador, polis och räddningstjänst, eftersöksjägare och jaktvärdesförluster är medräknade i det.
Att antalet olyckor med rådjur ökar och älgolyckor håller sig på en konstant nivå förvånar Andreas Seiler, eftersom stammarna inte ökat eller till och med minskat i antal.
– Här finns det något ytterligare som vi inte riktigt vet vad det är i dag. Det kan handla om ändrat beteende för de här djuren, eller att en förändring av vädret gör att de beter sig annorlunda.
I grova drag handlar det om tre miljarder kronor per år för viltolyckorna på de svenska vägarna och ytterligare en miljard om man räknar med järnvägssidan.
Andreas Seiler, forskare på SLU
Trots de enorma kostnaderna för samhället fortsätter antalet viltolyckor att öka. Andreas Seiler upplever att de har nonchalerats eftersom 97-98 procent av olyckorna inte leder till personskador.
– Ett hundratal skadas och max tio personer dör per år i viltolyckor. Det är allvarligt, men viltolyckor brukar statistiskt sett vara mindre farliga för människor än andra trafikolyckor, det är bättre att krocka med ett rådjur än att väja och riskera att krocka med ett träd.
Viltstängsel, cirka 7 000 kilometer i Sverige, och passager är fysiska åtgärder som fungerar och enligt Andreas Seiler reducerar de antalet olyckor med 98 procent. Test är på gång med mobila anläggningar för att varna trafikanter eller skrämma bort vilt.
Men i slutändan, oavsett hur många djur och bilar som finns på vägarna, handlar det om bilförarens ansvar.
– Det är tråkigt men trots allt är det sänkt hastighet som är den mest effektiva åtgärden, säger Andreas Seiler.