Förstör inte Sjötången!

Vi anhöriga till de boende på Sjötången är inte arga över en flytt. Vi är oerhört oroade, förtvivlade, chockerade och upprörda över hur politiker och tjänstemän kan bete sig så cyniskt och manipulerande mot gamla människor. Att riva ut köken och göra om ett 30-tal tvåor till sjukrum med jättetoaletter är en skandal i sig, men att göra det utan hänsyn till de nu boende på Sjötången är avskyvärt och hänsynslöst!
Dessutom försöker kommunens ansvariga politiker skylla på Arbetsmiljöverket. När det sedan enkelt genomskådats så skyller man på att det införts en ny vårdideologi. Vem uppfann den? Vad går den ut på?

Galenskaperna började redan i december 2000, ett år efter att alla toaletter byggts om. Arbetsmiljöverket kom då med krav på ännu lite större toaletter. Kommunen överklagade sommaren 2002. Efter diverse åtgärder, brevväxling och telefonsamtal, skrev kommunen ett väl genomtänkt yttrande i november 2003, där man med hjälp av personalen och åtta distriktsläkare förklarade hur Sjötången och Björntorp fungerade alldeles utmärkt. Därefter blev det tyst från regeringens sida och då trodde man att allt var till belåtenhet. Det trodde även Länsstyrelsen som fick larmrapporter i november 2003. Men regeringens avslag kom sommaren 2005!
Inom loppet av ett halvår tappar då kommunen all sans och balans och glömmer hänsynen till de gamla. Politiker jag talat med känner sig maktlösa och dåligt informerade om vad som händer och varför det händer.

I inbjudan till information om detta jätteprojekt står bara att det handlar om att bygga om toaletterna en gång till! Det framgår inte att det ska investeras 14 miljoner i att göra Sjötången till ett sjukhem. Är det den nya vårdideologin? Sker allt detta för att det skapar arbetstillfällen i byggbranschen samtidigt som de 14 miljonerna kan bokföras som en satsning på äldreomsorgen? Passar det här bättre in i Kustbostäders strategi?

Det här spektaklet väcker många frågor. Jag försöker förstå, men hittar bara undanflykter och maktlöshet och tjänstemän som lojalt försöker lösa eländet med sina begränsade befogenheter. Och det blir så fel. De gamla betraktas inte ens som handelsvara, de ges samma värde som lastpallar och tomkartonger!

Ulf Björklund