För tio år sedan var det lätt att rasa mot den regering som inte tog terrorhot från islamistiskt håll på allvar. De flesta länder la således mycket krut på att upptäcka och stoppa talibanen och EU inrättade ett särskilt terrorsök-organ. Jakten blev så fokuserad på jihadister att fundamentalisten och framtida massmördaren Anders Bering Breivik föll genom maskorna i norska säkerhetspolisens nät, menar professor Wilhelm Agrell som i går kom ut med en ny terrorrapport på Försvarshögskolan (SR Ekot 10/6).
Rättsväsendets terrorbekämpning verkar ligga kroniskt efter förövarna. "Attackhotet från islamistiska terrorister i EU är fortfarande stort och varierat", skrev Europol med fetstil i sin terrorrapport 2011, bara några månader innan Bering Breiviks massmord. I efterföljande års rapporter skriver man att jakten på högerextrema terrorhot har intensifierats kraftigt just på grund av Breivik (Europol TE-SAT 2011, 2012 och 2013).
Och så mycket islamistattacker har det inte heller varit. Förra året var knappt 3 procent av alla misslyckade och/eller genomförda terrordåd i EU "religiöst inspirerade", enligt Eurostat. Året innan var den siffran 0, året innan det hade 1,2 procent av attackerna "islamistiska motiv". Separatistdåden å andra sidan har stått för knappt 70 procent av terrorn i Europa och vänsterextremisterna på 15 procent är näst värst.
Nu måste man glömma allt man föreställer sig och leta "förutsättningslöst" efter onda krafter som kan dyka upp där och när man minst anar, om man ska tro professor Agrell.
Jobbigt läge för nationella och internationella brottsbekämpare som uppmanas att skrota gamla tankebanor. Det är svårt även för civilister i synen på misstänkta eller kanske bara allmänt skumma personer. Tänk på det nästa gång du byter kant på trottoaren.