Franska Fabienne ställer krav
Jag vet att barn kan agera. De måste få stå på en scen på riktigt, inte bara hoppa runt där, säger Fabienne Drifort.Nyköpings teaterskola ligger en halvtrappa ner på Östra kyrkogatan. Det är som att kliva in i en annan värld.
Att fransyskan Fabienne Drifort hamnade i Nyköping var en tillfällighet.
Jag hade en svensk killkompis i Örnsköldsvik. Jag hade just gått ut gymnasiet och for jag för att besöka honom.
Fabienne tog sabbatsår från påbörjade konststudier i Tours. Arbetade på olika företag i Norrland, bland annat som översättare.
Hon återvände till Frankrike och konstplugget, men kom tillbaka till Sverige för att studera skulptur på Gotland.
Jag bodde i en liten stuga utanför Visby. Grannarna kallade mig den franskfödda gotländskan. Det var en ära, förstod jag.
Fabienne engagerade sig i medeltidsveckan. Utbildade sig till regissör. Träffade sin blivande man, Tomas.
Min första pjäs var en saga jag hittade på för att roa min son Gregory.
Det har blivit många pjäser sen dess. När Gregory skulle börja skolan flyttade familjen till Nyköping.
Fabienne regisserade Nymos Spelman på taket. Startade Sagoteatern, senare omdöpt till Nyköpings teaterskola.
Sagoteatern lät för barnsligt. Det var svårt att få med ungdomar i tonåren.
Hittills har det blivit runt tre uppsättningar om året. Teaterskolan drivs som en kulturförening. I dag har den närmare hundra aktiva medlemmar mellan fyra och 46 år.
Det händer att Fabienne krockar med kulturetablissemanget. Hon är ingen vän av det svenska flummet. Teater är på allvar. Den kräver hårt arbete.
Enda området där man får ställa krav på unga här i Sverige verkar vara inom idrotten.
Medvetet säger inte Fabienne att truppen repeterar inför en föreställning. Den tränar. Det är ett sätt att få barn och föräldrar att fatta vad det handlar om.
Teater är ett lagspel, menar hon. Den är ett sätt att få kontakt med sina känslor för att förstå andra människor. Allra viktigast är publiken.
Utan den är vi ingenting. Det första en skådespelare måste lära sig är ödmjukhet.
Så jobbar vi med nyheter