Fredspriset hyllar det som byggs underifrån
På 1980-talet ansökte Wangari Maathais make om skilsmässa och beviljades detta med motiveringen att hon var för utbildad, för stark, för framgångsrik, för envis och för svår att kontrollera.
Demokrati- och medborgarrättskampen kräver sina eldsjälar. De som brinner, som verkligen brinner, så mycket att elden sprider sig. Wangari Maathai är en sådan. Green Belt Movement utgår ifrån och bygger på ett underifrånperspektiv. Utgångspunkten är varje enskild kvinnas och varje familjs möjlighet att ta ansvar för miljön i sitt närområde och för framtidens försörjning.
De trädplanterande kvinnorna är en lokalt rotad rörelse med globala mål. GBM:s trädplanteringsaktioner har flera syften: att värna närmiljön och landets försvinnande skogar, att skapa arbetstillfällen i ett fattigt land samt att samtidigt stärka kvinnors rättigheter och möjligheter. GBM har numera också starka förgreningar (!) i ett flertal andra afrikanska stater. Organisationen har planterat över 10 miljoner träd i en världsdel där det i slutet av 1980-talet endast planterades nio nya träd för varje hundra som fälldes.
Demokratiska reformer tar tid på sig och de växer sakta och oregelbundet i många afrikanska stater, däribland Kenya. Sedan diktatorn Daniel arap Moi slutligen tvingats lämna ifrån sig makten vid det senaste valet har kampen för den segrande regnbågsalliansen mot en korrupt och sluten statsapparat bara börjat. KANU-partiets 39 oavbrutna år vid maktens köttgrytor har satt sina spår.
Som minister har Wangari Maathai nu möjlighet att förändra makten inifrån. En av de viktigaste uppgifterna vid sidan av en reviderad konstitution är arbetet med maktdelning som påbörjats, mer makt ska föras till lokala beslutsorgan på den starka centralstatens bekostnad.
Fredspriset till Wangari Maathai är en välkommen hyllning av principen om att en enskild människa kan göra stor skillnad och att det underifrån byggda är det som står stadigast. Det första träd hon planterade 1977 står idag i eget majestät, stort och ståtligt, mitt i en marknadsplats.
Så jobbar vi med nyheter